två

From Wiktionary, the free dictionary
Jump to navigation Jump to search
The printable version is no longer supported and may have rendering errors. Please update your browser bookmarks and please use the default browser print function instead.
See also: TVA, tvá, tvaa, tváa, and þvá

Norwegian Nynorsk

Etymology

From Old Norse þvá, from Proto-Germanic *þwahaną.

Verb

två (present tense tvår, past tense tvådde, past participle tvått/tvådd, passive infinitive tvåast, present participle tvåande, imperative två)

  1. (transitive) to wash

References

Swedish

Swedish numbers (edit)
20
[a], [b] ←  1 2 3  → 
    Cardinal: två
    Ordinal: andra
    Ordinal abbreviation: 2:a
    Multiplier: tvåfaldig
    Fractional: halva

Pronunciation

  • IPA(key): /tvoː/, [ˈtv̥oə̯]
  • Audio:(file)

Etymology 1

From Old Swedish tvēr, from Old Norse tveir, from Proto-Germanic *twai, from Proto-Indo-European *dwóh₁.

Numeral

två

  1. two
Synonyms
  • tu (neuter) (archaic, poetic)
  • tvenne (archaic)
Coordinate terms
Cardinal numbers from 0 to 99
—0 —1 —2 —3 —4 —5 —6 —7 —8 —9
0— noll en/ett två tre fyra fem sex sju åtta nio
1— tio elva tolv tretton fjorton femton sexton sjutton arton/aderton nitton
2— tjugo tjugoen/-ett tjugotvå tjugotre tjugofyra tjugofem tjugosex tjugosju tjugoåtta tjugonio
3— trettio trettioen/-ett trettiotvå trettiotre trettiofyra trettiofem trettiosex trettiosju trettioåtta trettionio
4— fyrtio fyrtioen/-ett fyrtiotvå fyrtiotre fyrtiofyra fyrtiofem fyrtiosex fyrtiosju fyrtioåtta fyrtionio
5— femtio femtioen/-ett femtiotvå femtiotre femtiofyra femtiofem femtiosex femtiosju femtioåtta femtionio
6— sextio sextioen/-ett sextiotvå sextiotre sextiofyra sextiofem sextiosex sextiosju sextioåtta sextionio
7— sjuttio sjuttioen/-ett sjuttiotvå sjuttiotre sjuttiofyra sjuttiofem sjuttiosex sjuttiosju sjuttioåtta sjuttionio
8— åttio åttioen/-ett åttiotvå åttiotre åttiofyra åttiofem åttiosex åttiosju åttioåtta åttionio
9— nittio nittioen/-ett nittiotvå nittiotre nittiofyra nittiofem nittiosex nittiosju nittioåtta nittionio
Cardinal numbers from 100 onward

…

…

…

See also

Etymology 2

From Old Swedish þvā, from Old Norse þvá, from Proto-Germanic *þwahaną.

Verb

två (present tvår, preterite tvådde, supine tvått, imperative två)

  1. to wash (one's hands)
    • 1541, Gustav Vasa Bible, Gospel of John, 13:10
      Jesus sadhe til honom / Then som twaghen är / honom görs icke behooff / vthan at twå fötterna / men han är all reen. Och j ären rene / doch icke alle.
      (pre-1906 spelling) Jesus sade till honom: Den som tvagen är, honom görs icke behof, utan att två fötterna; men han är all ren; och I ären rene, dock icke alle.
      Jesus saith to him, He that is washed needeth not save to wash his feet, but is clean every whit: and ye are clean, but not all.
  2. (by extension) to cleanse oneself of accusations
Usage notes
  • The strong conjugation is generally archaic/obsolete, except for the past participle and supine tvagen and tvagit
Conjugation
Conjugation of två (weak)
Active Passive
Infinitive två tvås
Supine tvått tvåtts
Imperative två —
Imper. plural1 tvån —
Present Past Present Past
Indicative tvår tvådde tvås tvåddes
Ind. plural1 två tvådde tvås tvåddes
Subjunctive2 två tvådde tvås tvåddes
Participles
Present participle tvående
Past participle tvådd
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.
Conjugation of två (class 6 strong)
Active Passive
Infinitive två tvås
Supine tvagit tvagits
Imperative två —
Imper. plural1 tvån —
Present Past Present Past
Indicative tvår tvog tvås tvogs
Ind. plural1 två tvogo tvås tvogos
Subjunctive2 två tvoge tvås tvoges
Participles
Present participle tvående
Past participle tvagen
1 Archaic. 2 Dated. See the appendix on Swedish verbs.

References

Further reading

Anagrams

Retrieved from "https://en.wiktionary.org/w/index.php?title=två&oldid=79823734"