01958R0001 — SV — 01.07.2013 — 007.001


Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet

►B

RÅDETS FÖRORDNING nr 1

om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen

(EGT P 017 6.10.1958, s. 385)

Ändrad genom:

 

 

Officiella tidningen

  nr

sida

datum

 M1

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 920/2005 av den 13 juni 2005

  L 156

3

18.6.2005

►M2

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1791/2006 av den 20 november 2006

  L 363

1

20.12.2006

►M3

RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 517/2013 av den 13 maj 2013

  L 158

1

10.6.2013


Ändrad genom:

 A1

AKT om anslutningsvillkoren och anpassningarna av fördragen

  L 73

14

27.3.1972

 

  L 002

1

..

 A2

AKT om anslutningsvillkoren för Hellenska republiken samt om anpassningarna av fördragen

  L 291

17

19.11.1979

 A3

AKT om anslutningsvilloren för Konungariket Spanien och Portugisiska republiken samt om anpassningarna av fördragen

  L 302

23

15.11.1985

 A4

AKT om villkoren för Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen

  C 241

21

29.8.1994

 

  L 001

1

..

 A5

AKT om villkoren för Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska Unionen och om anpassning av fördragen

  L 236

33

23.9.2003




▼B

RÅDETS FÖRORDNING nr 1

om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen



▼M3

Artikel 1

Följande språk ska vara officiella språk och arbetsspråk för unionens institutioner: bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, iriska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska.

▼B

Artikel 2

Skriftliga handlingar som en medlemsstat eller en person som lyder under en medlemsstats jurisdiktion ställer till gemenskapens institutioner får efter avsändarens val avfattas på något av de officiella språken. Svaret skall lämnas på samma språk.

Artikel 3

Skriftliga handlingar som någon av gemenskapens institutioner ställer till en medlemsstat eller en person som lyder under en medlemsstats jurisdiktion skall avfattas på den statens språk.

▼M2

Artikel 4

Förordningar och andra texter av allmän räckvidd skall avfattas på de officiella språken.

Artikel 5

Europeiska unionens officiella tidning skall ges ut på de officiella språken.

▼B

Artikel 6

Gemenskapens institutioner får i sina arbetsordningar föreskriva närmare villkor för hur denna reglering av språkanvändningen skall tillämpas.

Artikel 7

I fråga om förfaranden vid domstolen skall språkanvändningen regleras i domstolens rättegångsregler.

Artikel 8

Om en medlemsstat har fler än ett officiellt språk, skall på denna stats begäran språkanvändningen bestämmas av de allmänna regler som följer av den statens lagstiftning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.