Limonit: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
mIngen redigeringssammanfattning |
Räddar 1 källor och märker 0 som döda.) #IABot (v2.0.9.2 |
||
| (32 mellanliggande sidversioner av 23 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Infobox mineral |
{{Infobox mineral |
||
|bild= |
|bild= Mineral Limonita GDFL120.jpg |
||
|bildtext= |
|bildtext= |
||
|kategori= Mineral |
|kategori= Mineral |
||
| Rad 19: | Rad 19: | ||
|glans= Jordnära |
|glans= Jordnära |
||
|polish= |
|polish= |
||
| |
|refraktion= |
||
|ljusbrytning= |
|ljusbrytning= |
||
|dubbelbrytning= |
|dubbelbrytning= |
||
| Rad 38: | Rad 38: | ||
|ref= |
|ref= |
||
}} |
}} |
||
[[Fil:Limonite bog iron cm02.jpg|miniatyr|Myrmalm]] |
|||
| ⚫ | '' |
||
'''Limonit''' eller '''järnockra''' är en malmmineral<ref name="BoM">{{bokref |
|||
|efternamn=Price |
|||
|förnamn=Monica |
|||
|efternamn2=Walsh |
|||
|förnamn2=Kevin |
|||
|år=2005 |
|||
|titel=Bergarter och mineral |
|||
|serie=Bonniers Naturguider |
|||
|övriga= Översatt av Erik Jonsson |
|||
|utgivningsort=Stockholm |
|||
|utgivare=Albert Bonniers Förlag |
|||
|sid=128 |
|||
|isbn=91-0-010458-2 |
|||
| ⚫ | }} Originalets titel: ''Rocks and Minerals'' (Doring Kindersley Ltd).</ref> bestående av en blandning av olika [[järnoxid]]er och den innehåller som högst 62 viktprocent järn. Limonit kan anses som [[järn(III)oxidhydroxid]] FeO(OH) med varierande vattenhalt. Man har i limonit påvisat mineralen ''[[goethit]]'', α-FeO(OH), och [[Lepidocrocit|''lepidokrokit'']], γ-FeO(OH), med samma sammansättning men olika kristallstruktur. Också ''[[ferrihydrit]]'', Fe<sub>2</sub>O<sub>3</sub>'''·'''1,4H<sub>2</sub>O (äldre namn ''järn(III)-hydroxid''), är vanligt i limonit. |
||
==Förekomst== |
==Förekomst== |
||
Limonit återfinns i naturen som ''brun järnsten, järnsandsten, sjömalm, myrmalm och rödjord''. Malmen kan anta olika former, den kan se ut som kornig rödsand, som ärtor, penningar eller ta formen av stora tjocka skivor som helt kan täcka botten på sjöar. Mångfalden av namn |
Limonit återfinns i naturen som ''brun [[Järnsten (bergart)|järnsten]], [[järnsandsten]],''<ref>{{Bokref|efternamn=Dahlin|förnamn=Pierre|titel=En författares skildring av stenar & fossiler i vår natur: Stenarnas vidunderliga värld|url=https://books.google.se/books?id=nmtNCgAAQBAJ&pg=PT34|hämtdatum=2019-01-07|datum=2015-08-04|år=|utgivare=Books on Demand|isbn=9789175698076|sid=34}}</ref> ''sjömalm, [[myrmalm]] och [[rödjord]]''. Malmen kan anta olika former, den kan se ut som kornig rödsand, som ärtor, penningar eller ta formen av stora tjocka skivor som helt kan täcka botten på sjöar. Mångfalden av namn visar var man kan finna malmen. |
||
Jämte [[järnockra]]n som finns i den rödmull som bildas vid mineraliseringen av kopparfattig malm, vid bland annat koppargruvor runt [[Falun]], finns också [[kiselsyra]]. Den bedöms ha en viss [[konservering|konserverande]] effekt som verkar vara av mer mekanisk art. Denna effekt eller så kallat [[Röta|röt]]skydd är inte helt fastställd och inte heller specifik för den kända [[falu rödfärg|röda kulören]] som kallas falu rödfärg.<ref>Röda stugor (1990), s. 149 f f.</ref> Rödmullens olika färgämnen finns bland annat också som ljusrött, svart, grått, ockra (ljusbrunt), brunt, grönt och går att få även i gult och violett. |
|||
[[Järnockra]] ingår som en av de träkonserverande komponenterna i den rödmull som bildas vid mineraliseringen av kopparfattig malm vid [[Falu koppargruva]] och som används för tillverkning av [[Falu rödfärg]]. |
|||
===Sjömalm=== |
|||
Sjömalm räknas ibland som en hård typ av limonit, ibland som en malm med limonit som huvudsakligt innehåll. Malmen bildas ofta i kalkfattiga områden på botten av näringsfattiga (oligotrofa) sjöar.<ref name="BBL21">Bra böckers lexikon - bokförlaget Bra böcker AB - tryckt år:1979-del 21, sida:19</ref><ref name="NeI">http://www.ne.se/sjömalm - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se/ - läst datum: 15oct 2013</ref> Beroende på utseendet av sjömalmen så har den fått namn som ''ärt-, bön-, pärl-, krut-, hagel-, penning- och skraggmalm'' (kakformad).<ref name="LGE">[http://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedFeb2015.pdf Liten Geologisk Encyklopedi] {{Wayback|url=http://www.geonord.org/ugs/LitenGeologiskEncyklopedFeb2015.pdf |date=20180402150341 }} - utgiven av: Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö.</ref><ref name="BBL21"></ref> Sjömalmen kan ofta innehålla en hel del inneslutna sand- och gruskorn som minskar järnhalten och ökar mängden slagg. |
|||
==Historia== |
==Historia== |
||
Limonit var viktig som råvara för järnframställning från [[ |
Limonit var viktig som råvara för järnframställning från [[järnåldern]] och framåt, i Småland ända in på mitten av 1800-talet. Först då slogs den ut som råvara av gruvorna framför allt i [[Bergslagen]]. Detta ledde till en järnbruksdöd i [[Småland]], många [[järnbruk]] omvandlades till [[glasbruk]], ett av de mest kända är [[Orrefors glasbruk]]. |
||
== |
== Se även == |
||
| ⚫ | |||
{{enwp|url=http://en.wikipedia.org/wiki/Limonite}} |
|||
== |
==Referenser== |
||
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Limonite&oldid=456741415artikel=Limonite|datum=21 oktober 2011}} |
|||
| ⚫ | |||
===Noter=== |
|||
<references/> |
|||
{{Järn- och stålproduktion i Sverige}} |
|||
{{Auktoritetsdata}} |
|||
[[Kategori:Gruvdrift]] |
[[Kategori:Gruvdrift]] |
||
[[Kategori:Industrihistoria]] |
[[Kategori:Industrihistoria]] |
||
[[Kategori:Järn]] |
[[Kategori:Järn]] |
||
[[ar:ليمونيت]] |
|||
[[ca:Limonita]] |
|||
[[cs:Limonit]] |
|||
[[de:Limonit]] |
|||
[[et:Limoniit]] |
|||
[[en:Limonite]] |
|||
[[es:Limonita]] |
|||
[[eu:Limonita]] |
|||
[[fa:لیمونیت]] |
|||
[[fr:Limonite]] |
|||
[[gl:Limonita]] |
|||
[[is:Brúnjárnsteinn]] |
|||
[[it:Limonite]] |
|||
[[he:לימוניט]] |
|||
[[kk:Лимонит]] |
|||
[[lt:Limonitas]] |
|||
[[hu:Limonit]] |
|||
[[nl:Limoniet]] |
|||
[[ja:褐鉄鉱]] |
|||
[[no:Limonitt]] |
|||
[[pl:Limonit]] |
|||
[[pt:Limonite]] |
|||
[[ro:Limonit]] |
|||
[[ru:Лимонит]] |
|||
[[simple:Limonite]] |
|||
[[sk:Limonit]] |
|||
[[sl:Limonit]] |
|||
[[fi:Järvimalmi]] |
|||
[[uk:Лімоніт]] |
|||
[[zh:褐铁矿]] |
|||
Nuvarande version från 21 december 2022 kl. 18.17
| Limonit | |
 | |
| Kategori | Mineral |
|---|---|
| Strunz klassificering | Oklassificerad |
| Kemisk formel | FeO(OH).nH2O |
| Färg | Olika nyanser av brunt och gult |
| Bildningsmiljö | Finkornigt stenmaterial |
| Kristallstruktur | Monoklint |
| Spaltning | Förekommer ej |
| Brott | Ojämnt |
| Hårdhet (Mohs) | 4 till 5,5 |
| Glans | Jordnära |
| Streckfärg | Gulbrun till röd |
| Specifik vikt | 2,9 – 4,3 |
| Densitet | 2,7 – 4,3 |
Limonit eller järnockra är en malmmineral[1] bestående av en blandning av olika järnoxider och den innehåller som högst 62 viktprocent järn. Limonit kan anses som järn(III)oxidhydroxid FeO(OH) med varierande vattenhalt. Man har i limonit påvisat mineralen goethit, α-FeO(OH), och lepidokrokit, γ-FeO(OH), med samma sammansättning men olika kristallstruktur. Också ferrihydrit, Fe2O3·1,4H2O (äldre namn järn(III)-hydroxid), är vanligt i limonit.
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Limonit återfinns i naturen som brun järnsten, järnsandsten,[2] sjömalm, myrmalm och rödjord. Malmen kan anta olika former, den kan se ut som kornig rödsand, som ärtor, penningar eller ta formen av stora tjocka skivor som helt kan täcka botten på sjöar. Mångfalden av namn visar var man kan finna malmen.
Jämte järnockran som finns i den rödmull som bildas vid mineraliseringen av kopparfattig malm, vid bland annat koppargruvor runt Falun, finns också kiselsyra. Den bedöms ha en viss konserverande effekt som verkar vara av mer mekanisk art. Denna effekt eller så kallat rötskydd är inte helt fastställd och inte heller specifik för den kända röda kulören som kallas falu rödfärg.[3] Rödmullens olika färgämnen finns bland annat också som ljusrött, svart, grått, ockra (ljusbrunt), brunt, grönt och går att få även i gult och violett.
Sjömalm
[redigera | redigera wikitext]Sjömalm räknas ibland som en hård typ av limonit, ibland som en malm med limonit som huvudsakligt innehåll. Malmen bildas ofta i kalkfattiga områden på botten av näringsfattiga (oligotrofa) sjöar.[4][5] Beroende på utseendet av sjömalmen så har den fått namn som ärt-, bön-, pärl-, krut-, hagel-, penning- och skraggmalm (kakformad).[6][4] Sjömalmen kan ofta innehålla en hel del inneslutna sand- och gruskorn som minskar järnhalten och ökar mängden slagg.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Limonit var viktig som råvara för järnframställning från järnåldern och framåt, i Småland ända in på mitten av 1800-talet. Först då slogs den ut som råvara av gruvorna framför allt i Bergslagen. Detta ledde till en järnbruksdöd i Småland, många järnbruk omvandlades till glasbruk, ett av de mest kända är Orrefors glasbruk.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 21 oktober 2011.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Price, Monica; Walsh, Kevin (2005). Bergarter och mineral. Bonniers Naturguider. Översatt av Erik Jonsson. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 128. ISBN 91-0-010458-2 Originalets titel: Rocks and Minerals (Doring Kindersley Ltd).
- ^ Dahlin, Pierre (2015-08-04). En författares skildring av stenar & fossiler i vår natur: Stenarnas vidunderliga värld. Books on Demand. sid. 34. ISBN 9789175698076. https://books.google.se/books?id=nmtNCgAAQBAJ&pg=PT34. Läst 7 januari 2019
- ^ Röda stugor (1990), s. 149 f f.
- ^ [a b] Bra böckers lexikon - bokförlaget Bra böcker AB - tryckt år:1979-del 21, sida:19
- ^ http://www.ne.se/sjömalm - Nationalencyklopedin på nätet - http://www.ne.se/ - läst datum: 15oct 2013
- ^ Liten Geologisk Encyklopedi Arkiverad 2 april 2018 hämtat från the Wayback Machine. - utgiven av: Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för mark och miljö.
