Pfalziska tronföljdskriget: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
m →top |
Plumbot (Diskussion | Bidrag) m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop |
||
| (22 mellanliggande sidversioner av 19 användare visas inte) | |||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
| plats = [[Kontinentaleuropa]], [[Irland]], [[Nordamerika]], [[Asien]] |
| plats = [[Kontinentaleuropa]], [[Irland]], [[Nordamerika]], [[Asien]] |
||
| utfall = |
| utfall = |
||
| resultat = |
| resultat = Freden i Rijswijk <br> [[Ludvig XIV av Frankrike|Ludvig XIV]] erkänner [[Vilhelm III av England|Vilhelm III av Oranien]] som kung av England, Skottland och Irland. |
||
| casusbelli = |
| casusbelli = |
||
| territorier = Frankrike behåller [[Alsace]] (inklusive [[Strasbourg]]) och överlämnar Freiburg im Breisgau, Breisach och Philippsburg till det tysk-romerska riket, återfår Pondicherry (efter att ha betalat holländarna en summa av 16 000 pagoder) och Nova Scotia, Spanien återfår Katalonien från Frankrike och barriärfästningar Mons, Luxemburg och Kortrijk. Hertigdömet Lothringen återställdes till Leopold Joseph från Frankrike. |
| territorier = Frankrike behåller [[Alsace]] (inklusive [[Strasbourg]]) och överlämnar Freiburg im Breisgau, Breisach och Philippsburg till det tysk-romerska riket, återfår Pondicherry (efter att ha betalat holländarna en summa av 16 000 pagoder) och Nova Scotia, Spanien återfår Katalonien från Frankrike och barriärfästningar Mons, Luxemburg och Kortrijk. Hertigdömet Lothringen återställdes till Leopold Joseph från Frankrike. |
||
| stridande1 = '''[[Stora alliansen]]''':<br /> {{flagga|Republiken Förenade Nederländerna}}<br />{{flaggland|Kungariket England}} <br />{{flagga|Tysk-romerska riket}}<br />{{flagga|Spanien|1506}} <br />{{flagga|Hertigdömet Savojen|name=Piedmont-Savojen}}<br/>{{flagga|Sverige|1562}} (till 1691)<br />{{flaggland|Kungariket Skottland}}<ref>Skottlands armé integrerades i den engelska styrkan.</ref> |
| stridande1 = '''[[Stora alliansen]]''':<br /> {{flagga|Republiken Förenade Nederländerna}}<br />{{flaggland|Kungariket England}} <br />{{flagga|Tysk-romerska riket}}<br />{{flagga|Spanien|1506}} <br />{{flagga|Hertigdömet Savojen|name=Piedmont-Savojen}}<br/>{{flagga|Sverige|1562}} (till 1691)<br />{{flaggland|Kungariket Skottland}}<ref>Skottlands armé integrerades i den engelska styrkan.</ref> |
||
| stridande2 = '''{{flaggland|Kungariket Frankrike}} <br /> {{noflag}}[[Jakobitism|Irländska jakobiter]]''' |
| stridande2 = '''{{flaggland|Kungariket Frankrike}} <br /> {{noflag}}[[Jakobitism|Irländska jakobiter]]''' |
||
| befälhavare1 = {{flaggbild|Republiken Förenade Nederländerna}} {{flaggbild|Kungariket England}} {{flaggbild|Kungariket Skottland}} [[Vilhelm III av England|Kung Vilhelm III/II]]<br />{{flaggbild|Republiken Förenade Nederländerna}} [[Georg Fredrik av Waldeck|Prins Waldeck]]<br />{{flaggbild|Tysk-romerska riket}} [[Karl V, hertig av Lorraine|Hertigen av Lorraine]]<br />{{flaggbild|Tysk-romerska riket}} [[Maximilian II Emanuel|Kurfursten av Bayern]] <br /> {{flaggbild|Tysk-romerska riket}} [[ |
| befälhavare1 = {{flaggbild|Republiken Förenade Nederländerna}} {{flaggbild|Kungariket England}} {{flaggbild|Kungariket Skottland}} [[Vilhelm III av England|Kung Vilhelm III/II]]<br />{{flaggbild|Republiken Förenade Nederländerna}} [[Georg Fredrik av Waldeck|Prins Waldeck]]<br />{{flaggbild|Tysk-romerska riket}} [[Karl V, hertig av Lorraine|Hertigen av Lorraine]]<br />{{flaggbild|Tysk-romerska riket}} [[Maximilian II Emanuel|Kurfursten av Bayern]] <br /> {{flaggbild|Tysk-romerska riket}} [[Ludvig Vilhelm av Baden|Markisen av Baden]]<br />{{flaggbild|Tysk-romerska riket}} [[Fredrik I av Preussen|Kurfursten av Brandenburg]]<br />{{flaggbild|Tysk-romerska riket}} [[Eugen av Savojen]]<br />{{flaggbild|Hertigdömet Savojen}} [[Viktor Amadeus II av Savojen|Hertigen av Savojen]]<br />{{flaggbild|Spanien|1506}} [[Francisco Antonio de Agurto|Markisen av Gastañaga]]<br />{{flaggbild|Spanien|1506}} [[Carlos de Aragón de Gurrea|Hertigen av Villahermosa]]<br />[[Fil:Naval Ensign of Sweden.svg|22 px]] [[Jurgen Mellin]] |
||
| befälhavare2 = {{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[François-Henri de Montmorency|Duc de Luxembourg]]<br />{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[Sébastien Le Prestre de Vauban|Marquis de Vauban]]<br />{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[Louis-François de Boufflers|Duc de Boufflers]]<br /> {{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[Guy Aldonce de Durfort de Lorges|Duc de Lorge]]<br />{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[Nicolas de Catinat]]<br />{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[Anne Jules de Noailles|Duc de Noailles]]<br />{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[Jacques Henri de Durfort de Duras|Duc de Duras]]<br />{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[François de Neufville|Duc de Villeroi]]<br />{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[Louis Joseph, hertig av Vendôme|Duc de Vendôme]]<br />[[Jakob II av England]]<br />[[Richard Talbot, 1:e earl av Tyrconnell|Earl av Tyrconnell]] |
| befälhavare2 = {{nowrap|{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[François-Henri de Montmorency|Duc de Luxembourg]]<br />{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[Sébastien Le Prestre de Vauban|Marquis de Vauban]]<br />{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[Louis-François de Boufflers|Duc de Boufflers]]<br /> {{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[Guy Aldonce de Durfort de Lorges|Duc de Lorge]]<br />{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[Nicolas de Catinat]]<br />{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[Anne Jules de Noailles|Duc de Noailles]]<br />{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[Jacques Henri de Durfort de Duras|Duc de Duras]]<br />{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[François de Neufville|Duc de Villeroi]]<br />{{flaggbild|Kungariket Frankrike}} [[Louis Joseph, hertig av Vendôme|Duc de Vendôme]]<br />[[Jakob II av England]]<br />[[Richard Talbot, 1:e earl av Tyrconnell|Earl av Tyrconnell]]}} |
||
| noter = |
| noter = |
||
}} |
}} |
||
| Rad 22: | Rad 22: | ||
{{FixBunching|end}} |
{{FixBunching|end}} |
||
'''Pfalziska tronföljdskriget''', ''Nioårskriget'', var ett krig 1688-1697 mellan [[Frankrike]] å ena sidan och den [[augsburgska ligan]] ("[[stora alliansen]]" efter 1689) bestående av [[Nederländerna]], [[England]], [[Tysk-romerska riket]], [[Spanien]], [[Sverige]] och [[Savojen]] å den andra. Det ändades genom |
'''Pfalziska tronföljdskriget''', ''Nioårskriget'', var ett krig 1688-1697 mellan [[Frankrike]] å ena sidan och den [[augsburgska ligan]] ("[[stora alliansen]]" efter 1689) bestående av [[Nederländerna]], [[England]], [[Tysk-romerska riket]], [[Spanien]], [[Sverige]] och [[Savojen]] å den andra. Det ändades genom freden i Rijswijk den 20 september 1697, där den franske kungen [[Ludvig XIV av Frankrike|Ludvig XIV]] tvingades erkänna [[Vilhelm III av England|Vilhelm av Oranien]] som engelsk kung och avstå områden öster om [[Rhen]], däribland städerna [[Freiburg im Breisgau]], [[Breisach]] och [[Philippsburg]] (men fick behålla [[Strasbourg]]), till Tysk-romerska riket. Pfalziska tronföljdskriget räknas som ett av [[reunionskrigen]]. |
||
== Bakgrund == |
|||
| ⚫ | |||
Kriget orsakades av att Ludvig XIV vid huset Pfalz-Simmerns utslocknande 1685 genom sin svägerska [[Elisabeth Charlotte av Pfalz]] gjorde anspråk på vissa områden i [[Kurpfalz|Pfalz]]. För att kunna möta dessa anspråk bildade 1686 Augsburgförbundet, varefter krig 1688 utbröt mellan Frankrike och tyske kejsaren. |
|||
== Krigsförloppet == |
|||
| ⚫ | Även i Italien och Spanien hade Frankrike framgångar. Till sjöss gick dock kriget annorlunda. Visserligen lyckades den från Englands tron fördrivne [[Jakob II av England|Jakob II]] landstiga på Irland i spetsen för franska trupper, men besegrades i [[slaget vid Boyne]] 1690 |
||
| ⚫ | Franska trupper härjade 1689 Pfalz, varefter England, Nederländerna, Spanien och Savojen slöt sig till kejsaren och förklarade Frankrike krig. År 1690 besegrade dock de franska trupperna under [[François-Henri de Montmorency]] de allierade i [[Slaget vid Fleurus (1690)|slaget vid Flerus]], därefter vann man även [[slaget vid Steenkerken]] och [[slaget vid Neerwinden]] på den nederländska krigsskådeplatsen.<ref name="ReferenceA">{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1937 |titel=Svensk uppslagsbok. Bd 21 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk uppslagsbok AB |sid=569}}</ref> |
||
Åren 1690–91 förhandlade de nederländska generalstaterna med Sverige om att få svenska frivilliga, både officerare och manskap, till kriget mot Frankrike. [[Karl XI]] var förgrymmad på sina gamla allierade fransmännen, som han ansåg spelat förmyndare i samband med krigsslutet 1679, då man med [[Preussen]] undertecknat avtal mer eller mindre i Sveriges namn, utan att först höra sig för med svenskarna själva. Ännu så långt fram i tiden som 1690 var Karl XI fortfarande missnöjd med den franska politiken och upphävandet av [[ediktet i Nantes]]. Den följande massflykten av protestanter från Frankrike gjorde inte saken bättre och uppsättandet av en svensk kår i nederländsk tjänst var en klar markering av kungens ovilja. Kungen skickade 6 000 man värvat infanteri under befäl av [[Jurgen Mellin]].<ref>{{bokref |efternamn=Konow |förnamn=Jan von |titel=Karolinen Rehnskiöld, fältmarskalk |år=2001 |id=32−38|utgivare=J. von Konow |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-631-1606-5 |libris=8395389 }}</ref><ref>{{bokref |efternamn=Elgenstierna |förnamn=Gustaf |titel=Den introducerade svenska adelns ättartavlor |år=1925 }}</ref> |
|||
| ⚫ | Även i Italien och Spanien hade Frankrike framgångar. Till sjöss gick dock kriget annorlunda. Visserligen lyckades den från Englands tron fördrivne [[Jakob II av England|Jakob II]] landstiga på Irland i spetsen för franska trupper, men besegrades i [[slaget vid Boyne]] 1690 och 1692 led franska flottan nederlag i [[slaget vid Barfleur]] och [[slaget vid La Hougue]]. De svåra avbräcken för den franska handeln som orsakades av kriget tvingade 1696 landet att i [[freden i Turin]] sluta fred med Savojen och året därefter genom freden i Rijswijk med de övriga krigförande.<ref name="ReferenceA"/> |
||
==Referenser== |
==Referenser== |
||
| Rad 32: | Rad 38: | ||
==Externa länkar== |
==Externa länkar== |
||
{{Commonscat|Nine Years' War}} |
* {{Commonscat|Nine Years' War}} |
||
* {{wikisource|Amiral van Almondes skrivelse ang. slaget vid Barfleur 1692|slaget vid Barfleur 1692}} |
|||
* {{wikisource|Freden i Rijswijk 1697|fredsfördraget 1697}} |
|||
[[Kategori:Franska krig]] |
[[Kategori:Franska krig]] |
||
Nuvarande version från 5 september 2024 kl. 19.12
| ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
.JPG)
Pfalziska tronföljdskriget, Nioårskriget, var ett krig 1688-1697 mellan Frankrike å ena sidan och den augsburgska ligan ("stora alliansen" efter 1689) bestående av Nederländerna, England, Tysk-romerska riket, Spanien, Sverige och Savojen å den andra. Det ändades genom freden i Rijswijk den 20 september 1697, där den franske kungen Ludvig XIV tvingades erkänna Vilhelm av Oranien som engelsk kung och avstå områden öster om Rhen, däribland städerna Freiburg im Breisgau, Breisach och Philippsburg (men fick behålla Strasbourg), till Tysk-romerska riket. Pfalziska tronföljdskriget räknas som ett av reunionskrigen.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Kriget orsakades av att Ludvig XIV vid huset Pfalz-Simmerns utslocknande 1685 genom sin svägerska Elisabeth Charlotte av Pfalz gjorde anspråk på vissa områden i Pfalz. För att kunna möta dessa anspråk bildade 1686 Augsburgförbundet, varefter krig 1688 utbröt mellan Frankrike och tyske kejsaren.
Krigsförloppet
[redigera | redigera wikitext]Franska trupper härjade 1689 Pfalz, varefter England, Nederländerna, Spanien och Savojen slöt sig till kejsaren och förklarade Frankrike krig. År 1690 besegrade dock de franska trupperna under François-Henri de Montmorency de allierade i slaget vid Flerus, därefter vann man även slaget vid Steenkerken och slaget vid Neerwinden på den nederländska krigsskådeplatsen.[2]
Åren 1690–91 förhandlade de nederländska generalstaterna med Sverige om att få svenska frivilliga, både officerare och manskap, till kriget mot Frankrike. Karl XI var förgrymmad på sina gamla allierade fransmännen, som han ansåg spelat förmyndare i samband med krigsslutet 1679, då man med Preussen undertecknat avtal mer eller mindre i Sveriges namn, utan att först höra sig för med svenskarna själva. Ännu så långt fram i tiden som 1690 var Karl XI fortfarande missnöjd med den franska politiken och upphävandet av ediktet i Nantes. Den följande massflykten av protestanter från Frankrike gjorde inte saken bättre och uppsättandet av en svensk kår i nederländsk tjänst var en klar markering av kungens ovilja. Kungen skickade 6 000 man värvat infanteri under befäl av Jurgen Mellin.[3][4]
Även i Italien och Spanien hade Frankrike framgångar. Till sjöss gick dock kriget annorlunda. Visserligen lyckades den från Englands tron fördrivne Jakob II landstiga på Irland i spetsen för franska trupper, men besegrades i slaget vid Boyne 1690 och 1692 led franska flottan nederlag i slaget vid Barfleur och slaget vid La Hougue. De svåra avbräcken för den franska handeln som orsakades av kriget tvingade 1696 landet att i freden i Turin sluta fred med Savojen och året därefter genom freden i Rijswijk med de övriga krigförande.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Skottlands armé integrerades i den engelska styrkan.
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 21. Malmö: Svensk uppslagsbok AB. sid. 569
- ^ Konow, Jan von (2001). Karolinen Rehnskiöld, fältmarskalk. Stockholm: J. von Konow. 32−38 Libris 8395389. ISBN 91-631-1606-5
- ^ Elgenstierna, Gustaf (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Pfalziska tronföljdskriget.
Wikisource har originalverk som rör slaget vid Barfleur 1692. - Wikisource har originalverk som rör fredsfördraget 1697.
