Mobiloperativsystem: Skillnad mellan sidversioner
Blåmes (Diskussion | Bidrag) |
m robot Lägger till: ta:நகர்பேசி இயங்குதளம் |
||
Rad 79: | Rad 79: | ||
[[hu:Mobil operációs rendszer]] |
[[hu:Mobil operációs rendszer]] |
||
[[ja:モバイルオペレーティングシステム]] |
[[ja:モバイルオペレーティングシステム]] |
||
[[ta:நகர்பேசி இயங்குதளம்]] |
|||
[[ur:محمول اشتغالی نظام]] |
[[ur:محمول اشتغالی نظام]] |
||
[[zh:行動作業系統]] |
[[zh:行動作業系統]] |
Versionen från 17 februari 2013 kl. 13.13
Ett mobiloperativsystem är en programvara som utgör operativsystem till en smartphone eller surfplatta, på liknade sätt som att Windows, Linux eller Mac OS är operativsystem för en dator eller laptop. Vanligen innefattas inte operativsystem för handdatorer (PDA:er) som inte är mobiltelefoner i definitionen av mobiloperativsystem. Ett operativsystem möjliggör utveckling och installation av tredjepartsprogramvara, exempelvis mobila appar. Ett komplett mobiloperativsystem tillhandahåller filsystem och användargränssnitt, och möjliggör att man kan växla mellan flera aktiva applikationsprogramvaror (multikörning). Det erbjuder standardiserade programmeringsgränssnitt (API:er) som applikationsprogramvaran kan använda för att utnyttja operativsystemets funktioner och resurser. De flesta mobiloperativsystem är öppna system i bemärkelsen att de kan porteras till olika tekniska plattformar, fritt eller mot royalty.
En mobiltelefon som inte är en smartphone saknar ett komplett operativsystem, och har istället i allmänhet proprietär firmware. Emellertid kan en sådan mobiltelefon ändå tillåta mobilspel och andra enkla mobilappar, till exempel baserade på de standardiserade programmeringsgränssnitten Java ME och BREW. Dessa möjliggör dock inte appar som är lika kraftfulla och integrerade med telefonens användargränssnitt som vid ett komplett mobiloperativsystem, och tillåter inte multikörning.
Exempel på mobiloperativsystem är Symbian, Microsoft Windows Mobile och Windows Phone 7, Google Android, Apple IOS samt Nokia Maemo.
Populära operativsystem
- Android från Google inc.
Utvecklingen påbörjades av Android Inc. som senare blev uppköpt av Google år 2005.[2] Den första smartphone som kom med operativsystemet Android heter HTC Dream och presenterades den 23 september 2008 och släpptes den 22 oktober 2008 i USA och i början av 2009 i Sverige.[3]
Första enheten med IOS operativsystemet är Iphone och släpptes 29 juni, 2007[4]. Operativsystemets tidigare namn var Iphone OS men byttes till IOS i samband med lanseringen av mobiltelefonen Iphone 4 och dess tillhörande operativsystem IOS 4.[5]
- Symbian från Symbian Foundation [6]
Symbian är ett operativsystem avsett främst för mobiltelefoner som den amerikanska konsultjätten Accenture vidareutvecklar från och med oktober 2011. Symbian utvecklades tidigare av Nokia (februari 2009–oktober 2011) och av Symbian Software Limited (1998–2009).
- Windows Phone från Microsoft
Innan Windows Phone 7 lanserades var operativsystemet mer känt som Windows Mobile. [7]
Jämförelse mellan olika mobila OS
Endast de senaste versionerna visas i tabellen nedan, trots att vissa versioner fortfarande finns på marknaden.
Funktioner | IOS | Android | webOS | Windows Mobile | Windows Phone 7 | BlackBerry OS | Symbian | Maemo | MeeGo | bada |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Företag | Apple | Open Handset Alliance (Google) | HP/Palm, Inc | Microsoft | Microsoft | RIM | Symbian Foundation | Nokia | Linux Foundation | Samsung |
Aktuell version | 4.2.10 (CDMA Verizon iPhone), 5.0.1 (Alla andra IOS apparater) | 2.3.4 (Telefoner) 3.2 (Pekplattor) | 2.1.2 (Telefoner) 3.0.2 (Pekplattor) | 6.5.3 | 7.10.7720.0 | 6.0.0 | 9.5 | 5.0 | 1.1.2 | 2.0 |
OS Familj | Mac OS X/Unix-like | Linux | Linux | Windows CE 5.2 | Windows CE 7 | Mobilt OS | Mobilt OS | Linux | Linux | Proprietär RTOS eller Linux |
Processor- arkitektur |
ARM | ARM, MIPS, Power Architecture, x86 | ARM | ARM | ARM | ARM | ARM | ARM | ARM, x86 | ARM |
Programmerings- språk |
C, C++, Objective-C | C, C++, Java | C | C++ | Many, .NET (Silverlight/XNA) | Java | C++ | C/C++ | C++ | C++ |
Licens | Proprietär EULA förutom för öppna programvarukomponenter | Fria och öppna program, förutom version 3 Honeycomb[8] | Fria och öppna program förutom stängda programmoduler | Proprietär | Proprietär | Proprietär | Eclipse Public License | Fria och öppna program förutom stängda programkomponenter[9] | Fria och öppna program | Proprietär |
GPU Accelererad GUI | Ja | 3.0+[10] | Delvis (i Enyo applikationer) | Nej | Ja[11] | ? | Ja | Ja | ? | ? |
Officiella SDK plattform(ar) | Mac OS X använder IOS SDK | Linux, Mac OS X och Windows[12] | Linux, Mac OS X och Windows[13] | Windows[14] | Windows[15] | Windows[16] | Windows som använder Symbian SDK[17] eller Linux, Mac OS X och Windows som använder Nokia Qt SDK[18] | GNU/Linux[19] | GNU/Linux och Windows[20] | Windows[21] |
Extra kostnader för att utveckla | Gratis ($99/år för att distribuera på App Store[22]) | Gratis ($25 engångskostnad för att erbjuda det på Android Market[23]) | Gratis [24] | Gratis | Gratis ($99/år för att erbjuda det på Windows Phone Marketplace[25]) | ? | Gratis (1€ engångsavgift för att erbjuda det i Ovi Store[26] | Gratis | Gratis | ? |
Funktioner | IOS | Android | webOS | Windows Mobile | Windows Phone 7 | BlackBerry OS | Symbian | Maemo | MeeGo | bada |
Källor
- ^ ”Gartner Says Sales of Mobile Devices in Second Quarter of 2011 Grew 16.5 Percent Year-on-Year; Smartphone Sales Grew 74 Percent”. Gartner. 11 augusti 2011. http://www.gartner.com/it/page.jsp?id=1764714. Läst 5 oktober 2011.
- ^ ”Google Buys Android for Its Mobile Arsenal”. http://www.businessweek.com/technology/content/aug2005/tc20050817_0949_tc024.htm. Läst 15 september 2011.
- ^ ”Android Timeline” (på engelska). Google. http://www.android.com/about/timeline.html. Läst 15 september 2011.
- ^ ”Iphone release” (på engelska). http://www.wired.com/thisdayintech/2009/06/dayintech_0629/. Läst 15 september 2011.
- ^ Iphone OS changes name
- ^ ”Gartner Says Worldwide Mobile Phone Sales Grew 35 Percent in Third Quarter 2010; Smartphone Sales Increased 96 Percent”. Gartner, Inc. 10 november 2010. http://www.gartner.com/it/page.jsp?id=1466313. Läst 21 februari 2011.Okänd parameter at
- ^ Windows Mobile changes name
- ^ ”I think I’m having a Gene Amdahl moment”. Android Developer Blog. 6 april 2011. http://android-developers.blogspot.com/2011/04/i-think-im-having-gene-amdahl-moment.html. Läst 7 september 2011.
- ^ Open development/Why the closed packages - maemo.org wiki
- ^ Stewart Mitchell, "Android lets developers work closer to the metal", PC Pro, 11/02/11
- ^ ”Windows Phone 7: The AnandTech Guide”. AnandTech. 21 mars 2010. http://www.anandtech.com/show/2969/windows-phone-7-series-the-anandtech-guide/13. Läst 7 september 2011.
- ^ ”Android SDK | Android Developers”. developer.android.com. http://developer.android.com/sdk/index.html. Läst 7 september 2011.
- ^ ”webOS Developer Center - Downloading and Installing the 3.0.2 SDK and PDK”. developer.palm.com. https://developer.palm.com/content/resources/develop/sdk_pdk_download.html. Läst 7 september 2011.
- ^ ”Windows Mobile 6 Professional and Standard Software Development Kits Refresh”. Microsoft. 5 januari 2007. http://www.microsoft.com/download/en/details.aspx?id=6135. Läst 7 september 2011.
- ^ ”App Hub - windows phone and xbox live indie games development”. Microsoft. http://create.msdn.com/en-US/. Läst 7 september 2011.
- ^ ”BlackBerry - Java Application Development”. Research In Motion. http://us.blackberry.com/developers/javaappdev/. Läst 7 september 2011.
- ^ ”Nokia Developer - Symbian SDKs”. Nokia. http://www.developer.nokia.com/Resources/Tools_and_downloads/Other/Symbian_SDKs/. Läst 7 september 2011.
- ^ ”Nokia Qt SDK 1.0”. Nokia. 3 november 2010. http://www.developer.nokia.com/info/sw.nokia.com/id/e920da1a-5b18-42df-82c3-907413e525fb/Nokia_Qt_SDK.html. Läst 7 september 2011.
- ^ ”Documentation/Maemo 5 Final SDK Installation - maemo.org wiki”. maemo.org. 4 augusti 2011. http://wiki.maemo.org/Documentation/Maemo_5_Final_SDK_Installation#Installing_Maemo_5_SDK_using_GUI_Installer. Läst 7 september 2011.
- ^ ”MeeGo SDK”. developer.meego.com. 19 maj 2011. http://developer.meego.com/meego-sdk. Läst 7 september 2011.
- ^ ”bada SDK”. developer.bada.com. 25 augusti 2011. http://developer.bada.com/devtools/sdk. Läst 7 september 2011.
- ^ ”iOS Developer Program - Apple Developer”. Apple Inc. http://developer.apple.com/programs/ios/. Läst 7 september 2011.
- ^ ”Developer Registration - Android Market for Developer Help”. Google.com. http://www.google.com/support/androidmarket/developer/bin/answer.py?hl=en&answer=113468. Läst 7 september 2011.
- ^ ”Developer Program Details - HP webOS Developer Center”. developer.palm.com. https://developer.palm.com/content/resources/distribute/developing_and_distributing_with_hp/developer_program_details.html. Läst 7 september 2011.
- ^ ”App Hub - windows phone developer registration walkthrough”. Microsoft. http://create.msdn.com/en-US/home/about/developer_registration_walkthrough. Läst 7 september 2011.
- ^ ”Why should you become an Nokia Publisher? | Nokia Store Publish”. Nokia. 31 augusti 2010. http://info.publish.ovi.com/?p=195. Läst 7 september 2011.
Se även
|