Francfòrt
C'l artìcul chè 'l è scrit in
Miranduléś |
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/0f/Karte_frankfurt_am_main_in_deutschland.png)
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/65/Wappen_Frankfurt_am_Main.svg/170px-Wappen_Frankfurt_am_Main.svg.png)
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/9b/Frankfurter_Dom_Eiserner_Steg.jpg/170px-Frankfurter_Dom_Eiserner_Steg.jpg)
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/4/4f/Palmengarten1.jpg/170px-Palmengarten1.jpg)
Francfòrt o Francfòrt su 'l Mên (Frankfurt am Main in tedésc, a s lèś [ˈfʁaŋkfʊɐ̯t am ˈmaɪ̯n]) l'è na sità dla Germâgna ad dagnóra setsènt-mila abitànt, la quìnta più granda dal paéś dòp Berlîṅ, Ambûrg, Mònag 'd Bavéra e Culògna e la più impurtànta dla regiòṅ dl'Àssia. Miténd insém tut i cumùṅ dl'àrea metrupulìtana la riva a sinc migliòṅ e mèś 'd abitànt.
In sità a gh pasa 'l fiùm Mên e i s èṅ stablìdi lè la Banca Federàla Tedésca, la Banca Sentràla Europea e la Bórsa 'd Francfòrt, la tèrsa più impurtànta a 'l mónd cuntànd i scambi asiunàri. Dū i èṅ i giurnài stampâ chè: al Frankfurter Allgemeine Zeitung e al Frankfurter Rundschau.
Durànt la secónda guèra mundiàla i bumbardamènt i aṅ śbatû śò al 70% di palàs e praticamènt tut al sèntar stòric. Adès l'è divìśa in sédas distrét (ortsbezirke) e la pōl cuntàr fra i sò sitadèṅ su vintsèt-mila turc e quatórdas-mila itagliàṅ, cruàt e pulàc a 'l incìrca (dat dal 2014).
Al sò sìndig, da 'l 2012, 'l è al sucialìsta Peter Feldmann.
Persunàǵ ligâ a Francfòrt
- Johann Wolfgang von Goethe, filòśuf
- Carl al Plâ, imperadōr
- Anna Frank, scritōra
- Otto Hahn, chìmig Prèmi Nobel
- Henri Nestlé, imprendidōr
- Jamie Hampton, tenìsta
- Tré Cool, baterìsta di Green Day
- Andreas Möller, ex śugadōr ad fólbar