Sveriges Kommuner och Regioner

Slå ihop kommuner ingen universallösning Att slå ihop kommuner lyfts ibland som en lösning på de utmaningar som små kommuner kämpar med när det kommer till befolkningstapp, brist på personal och ekonomiska bekymmer. Men att slå samman två kommuner för att bilda en större har fler nackdelar än fördelar. Det visar forskning som sammanställts av professor Gissur Ó. Erlingsson vid Linköpings universitet, på uppdrag av SKR. Forskningen visar att sammanslagningar kan leda till att invånarna upplever att den lokala demokratin försvagas och att möjligheten att påverka blir mindre. SKR:s uppfattning är att sammanläggningar inte är någon universallösning på de utmaningar som många kommuner har. Även om det säkert finns fall där det skulle fungera väl så måste eventuella sammanslagningar komma från lokala initiativ – inte utifrån. Rapporten består av sammanställd forskning från jämförbara länder i övriga Norden och Europa, och presenteras i dag på KOMMEK - Sveriges största mötesplats för alla som arbetar med ekonomi och styrning i kommuner och regioner.

Vård- och omsorgsförvaltningen i Östersunds kommun var tidigt ute med att utbilda medarbetare enligt konceptet språkombud, personer som tillsammans med chefen har ett extra ansvar för den språkutvecklande miljön på arbetsplatsen. Många personer som kom till Sverige från andra länder fick utbildning inom vården genom Arbetsförmedlingen, men blev ändå inte anställda när de var klara med utbildningen eftersom de inte kunde svenska språket tillräckligt bra. ”De utrikesfödda är ett livsviktigt tillskott för verksamheten. Vi skulle aldrig klara av vårt uppdrag utan dem.” Det säger Robert Brandt, chef för vård- och omsorgsförvaltningen på Östersunds kommun. Han berättar att kompetensutmaningen började kännas akut i början av 2010-talet. Konkurrensen om arbetskraft blev väldigt hård och det fanns ett ganska litet urval av människor på orten med rätt utbildning för att jobba inom förvaltningen. Därför införde förvaltningen nya arbetssätt och stöd för varje person vilket gav ett framgångsrikt resultat. Tack vare deras initiativ fick 58 personer anställning på förvaltningen. ”För mig som chef är det en stor upplevelse att se hur mycket det kan betyda för självkänslan att få ett jobb”, säger Robert Brandt.   Läs hela intervjun med Robert Brandt om förvaltningens metoder för att klara kompetensförsörjningen på skr.se. https://lnkd.in/g3ieXcSf

Svaga arbetslöshetssiffror från USA och en oväntat stor räntehöjning från Japans centralbank har skapat oro på börserna i veckan. Kommuner och regioner har cirka 250 miljarder i finansiella tillgångar, varav ungefär hälften i aktier. Det är främst regionerna som har aktier. Så hur det går på börsen har stor betydelse för det redovisade resultatet vid årets slut, då marknadsvärdet på tillgångarna vid årets slut jämförs med värdet vid föregående års bokslut. När vi gör prognoser för kommunernas och regionernas resultat räknar vi dock inte med vare sig vinster eller förluster på dessa finansiella tillgångar. Det handlar sällan om att vinster eller förluster på dessa finansiella tillgångar realiseras. Dvs aktierna eller fonderna säljs sällan, och det är först vid försäljning kommuner och regioner kan tillgodogöra sig likviditeten. Det skriver Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR. Läs blogginlägget i sin helhet på Ekonomibloggen: https://lnkd.in/d9kTcXEp

När får jag svar på mitt bygglov? Hur gör jag för att söka förskoleplats till mitt barn? Ibland kan vissa processer kännas krångliga - då är det skönt att få bra hjälp när man har frågor till sin kommun. Och kommunernas service blir allt bättre. En ny mätning visar att de flesta som kontaktar kommunen ger höga betyg till bemötandet de får - och att de tycker att det har varit enkelt att få hjälp. I SKR:s servicemätning följer kommuner upp vad personer som har ringt eller mejlat till kommunen tycker om servicen och bemötandet. För tredje året i rad förbättras resultaten i snitt på samtliga områden. När du senast var i kontakt med din kommun, tyckte du att det var enkelt att få hjälp med din fråga?

Kommuner och regioner investerar och övar för att bygga upp Sveriges civila försvar. Stora resurser behövs för att bygga ut det civila försvaret. Sjukvård, skola, äldreomsorg och kollektivtrafik är nödvändiga verksamheter även vid kris och krig. Vi behöver dessutom klara elavbrott, cyberattacker, brist på drivmedel och dricksvatten. Kommuners och regioners engagemang är stort men vi behöver gemensamma och långsiktiga satsningar för att skapa ett robust civilt försvar. Åtgärder som kräver personal och investeringar behöver ges en ökad och stabil finansiering och staten behöver garantera att resurserna finns kvar över tid. Tillsammans bygger vi Sveriges civila försvar. 📝 Läs mer om vad som behövs i arbetet med att bygga upp det civila försvaret: https://lnkd.in/d_82TikQ

Befolkningsförändringarna kommande tio år får stora effekter för kommuner och regioner. SCB:s prognos visar på en allt lägre befolkningstillväxt vilket innebär ännu större utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen och fördelningen av resurser. Utvecklingen ställer exempelvis krav på omställning inom skola och äldreomsorg. Hur befolkningsutvecklingen påverkar kommuner och regioner är en av frågorna som SKR tar upp i den senaste Ekonomirapporten. Missade du rapporten när den publicerades i våras? Passa på att läsa ikapp nu under sommaren: 👉 https://lnkd.in/dC2G59Sg

Anmäl alltid hot, hat och våld! Hot och hat mot förtroendevalda är ett hot mot vår demokrati. För att kunna motverka och utreda behöver fler händelser anmälas. I samarbete med Polismyndigheten har SKR tagit fram skriften "Anmäl alltid hot, hat och våld" som riktar sig till förtroendevalda och alla som arbetar nära dem. I den beskrivs rättsfall där förtroendevalda har polisanmält händelser av hot, hat och våld, och vilka skäl som har lett fram till att gärningspersonerna dömdes. Syftet är att motivera fler till att anmäla brott. Alla förtroendevalda ska känna sig trygga och ha ett sådant stöd och skydd att de kan fortsätta verka i sitt uppdrag även under perioder av utsatthet. Tipsa gärna vidare om skriften 👉 https://lnkd.in/dRPA2_b2 #ståuppmothatet

Varje dag tar svensk hälso- och sjukvård emot tusentals patienter, i fysisk form eller på distans. 🏥 Under 2023 hade befolkningen totalt 90,2 miljoner kontakter med vården. Av dem var 66,8 miljoner fysiska besök. Det framgår av regionernas ekonomi- och verksamhetsstatistik, som vi på SKR samlar in och publicerar varje år. Syftet är att ge en nationellt heltäckande bild och att underlätta jämförelser mellan regionerna över tid. Kontakt med vården innebär ett fysiskt besök eller distanskontakt som gällt kvalificerad sjukvård och som journalförts. Distanskontakt kan ske via telefon, video eller annat. 

Sola säkert i sommar!   Mer än vart sjunde cancerfall i Sverige är hudcancer. Diagnosen blir allt vanligare och solvanor är den största riskfaktorn. Visste du att det räcker att du får sol på händerna och i ansiktet i cirka 20 minuter varje dag för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin? För mycket tid i solen ökar risken för flera typer av hudcancer, även om du inte bränner dig. ☀ Undvik solen när den är som starkast, mellan klockan 11 och 15.  ☀ Skydda huden med kläder och skugga. Det är särskilt viktigt för barn.  ☀ Vilken tid det är på dagen är mer avgörande än vilket väder det är. Du kan få för mycket sol även när det är molnigt ute. Vårdpersonal som vill uppdatera sina kunskaper om sambandet mellan sol och cancer kan hämta informationsmaterial och korta utbildningar hos Regionala cancercentrum i samverkan.  👉 https://lnkd.in/d4cEnHG6

Kommuner satsar på turism och besöksnäring. Men att stå för notan, samtidigt som skatteintäkterna går till staten, är inte hållbart i längden. Framförallt inte för kommuner med liten egen befolkning och många besökare. Lokal turism kan ge positiva effekter i form av tillväxt, lokal utveckling, jobb och attraktivitet men innebär även påfrestningar på infrastruktur, renhållning, räddningstjänst, vatten och avfall. De flesta kommuner avsätter även personal för att främja näringen.   Enligt Tillväxtverket ger besöksnäringen omkring 33 miljarder kronor extra till statskassan varje år. Samtidigt täcker kommunernas skatteinkomster sällan kostnaderna för infrastruktur som behövs för besöksnäringen. Kommunernas investeringar i besöksnäringen är viktiga för Sverige, men det är inte hållbart att kommunerna gör jobbet medan staten tar skatteintäkterna. Det behövs en bättre lösning för kommunerna och deras invånare. Vill du veta mer om hur det lokala arbetet med besöksnäring ser ut? I våras publicerade SKR en rapport som bland annat visar att besöksnäring och turism är något som prioriteras och står högt på agendan i många kommuner. 📑 https://lnkd.in/dVK9Ry5R