Användare:Boelnorra/Laskarina Bouboulina
Ä
| Laskarina Bouboulina Λασκαρίνα Μπουμπουλίνα | |
 Oljemålning av Bouboulina, Atens Nationalmuseum. | |
| Information | |
|---|---|
| Födelsenamn | Laskarina Pinotsi |
| Smeknamn | "Kapetanissa" |
| Född | 11 maj 1771 Konstantinopel, Ottomanska Riket |
| Död | 22 maj 1825 Spetses, Ottomanska Riket |
| Grad | Amiral |
| Befäl | Agamemnon |
Laskarina Bouboulina (grekiska: Λασκαρίνα Μπουμπουλίνα,
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Ottomanska riket omfattade på 1700-talet större delen av Balkan, Mindre Asien, öarna i Egeiska havet och en stor del av kusten i Svarta Havet och östra och södra medelhavskusten. Det var en period av reformer och decentralisering och ekonomisk utveckling fram till krigen mot Ryssland 1768-74 och 1787-92.[1]
Grekland som begrepp existerade inte förrän revolutionen 1821. Katarina den stora uppmanade sin älskare greve Grigorij Orlov att ta kontakt med ortodoxa kyrkoledare för att uppmana folket i Konstantinopel att revoltera mot turkarna.[a][2]
Tsarryssland fortsatte en aggressiv utrikespolitik och Katarina utarbetade i början av 1780-talet en grekisk plan[3] där visionen var att dela det Ottomanska riket mellan Ryssland och den Habsburgska monarkin. Som ett led i detta företag anställdes den amerikanske sjöhjälten John Paul Jones. Han fick namnet Pavel de Zhoves och utnämndes till konteramiral med befäl över flaggskeppet Vladimir. Efter 1792 tvingades turkarna att tillåta en grekisk handelsflotta under rysk flagg. Ull, tobak och råbomull exporterades från Thessaloniki till Marseille och från Peloponnesos exporterades russin till Italien och England.[4]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Bouboulina föddes i ett fängelse i Konstantinopel när hennes mamma Paraskevo[5] besökte sin döende man, sjökaptenen Stavrianos Pinotsis. Pinotsis hade deltagit i den Orlovska revolten 1769-70 mot makthavarna i det Osmanska riket. Efter makens död återvände Paraskevo med sin nyfödda dotter till deras hem på ön Hydra. År 1775 gifte Paraskevo om sig med Dimitrios Lazarou-Orlof, en kapten på ön Spetses.
Redan som barn var Bouboulina fascinerad av havet och fartyg. Hon kunde leka på stranden i timmar och hon älskade att lyssna på sjömännens berättelser. De talade också om att befria landet från turkarna, som plågat nationen i närmare fyra hundra år.
Hon gifte sig två gånger, vid sjutton års ålder med Dimitrios Yiannouzas, en sjökapten som dog i strid mot pirater som härjade på Egeiska havet. År 1801 gifte hon sig en andra gång med Dimitrios Bouboulis, även han sjökapten som också dog i strid till sjöss.[6]
Rebellflottan
[redigera | redigera wikitext]
Målning av Peter von Hess.
Bouboulis efterlämnade en stor förmögenhet som myndigheterna försökte konfiskera 1816. Bouboulina sökte hjälp hos den ryska ambassadören, greve Pavel Stroganoff i Konstantinopel. Förmögenheten kunde räddas hon använde sin förmögenhet för att bygga upp en flotta av krigsfartyg med flaggskeppet Agamemnon, det största krigsfartyget i rebellflottan. Hon anslöt sig till den underjordiska rörelsen Filiki Etairia (Friendly Society), som grundats av utländska handelsmän. Vid denna tid började rörelsen stödja uppror mot det Osmanska riket.[7]
Frihetskriget
[redigera | redigera wikitext]År 1821 startade den grekiska revolutionen. Uppror mot det Osmanska riket utbröt på flera fronter[2]:
- I Moldavien samlar general Alexander Ypsilantis en gerilla-armé och angriper turkarna i Rumänien. Sultanens styrkor skickas till Balkan för att slå ner upprorsmakarna.
- Den 13 mars hissar Laskarina Bouboulina den första revolutionära flaggan på Spetses.
- Den 25 mars hissar biskopen av Patras, Germanos revolutionsflaggan på klostret Agia Lavra.[8]
- Den 3 april revolterar öarna Spetses, Hydra och Psara. Tillsammans förfogar de över 300 fartyg. Agamemnon under befäl av Bouboulina deltar i belägringen av turkarnas fort på Nafplion. Hon blev vän med general Theodoros Kolokotronis och tillsammans planerade de strategin för upproret på Peloponnesos.
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]
Den ryske tsaren Alexander I utnämnde Bouboulinas till hedersamiral i ryska flottan. På ön Spetses inrättades Bouboulina Museum i ett trehundra år gammalt hus som tillhört hennes andra man Bouboulis. I hamnen står hennes staty. I Aten, Pireus och på Cypern finns gator uppkallade efter Laskarina Bouboulina.
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^ Orlovska revolten misslyckades, men inspirerade till frihetskriget.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Tsarryssland och Osmanska riket”. Läst 9 mars 2017
- ^ [a b] ”Grekiska revolutionen”. Läst 9 mars 2017.
- ^ Dowling 2015, sid. 744.
- ^ NE, Grekland, sid 65
- ^ ”Spetses historia”. Läst 8 mars 2017].
- ^ ”Bouboulina museum”. Läst 8 mars 2017.
- ^ Elsie 2013, sid. 48.
- ^ ”Klostret Agia Lavra”. Läst 10 mars 2017].
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Elsie, Robert (2013) (på engelska). A biographical dictionary of Albanian history. London: I.B. Tauris in association with The Centre for Albanian Studies. Libris 14636729. ISBN 9781780764313
- Dowling, Timothy C. (2015). Russia at War: From the Mongol Conquest to Afghanistan, Chechnya, and Beyond. ABC-CLIO. ISBN 978-1598849479.
- Nardo, Don.(2000). Greece. ISBN 1-56006-587-7