Hoppa till innehållet

Brittiska Amerika

Från Wikipedia
Brittiska Amerika och Brittiska Västindien
British America and the British West Indies (engelska)




16071783


Flagga

Nationalsång: God Save the King ("Gud bevare Konungen")
Brittiska besittningar i Nordamerika som tillhörde Brittiska Amerika (röd) och andra områden under brittiskt styre (rosa).
Brittiska besittningar i Nordamerika som tillhörde Brittiska Amerika (röd) och andra områden under brittiskt styre (rosa).
Brittiska besittningar i Nordamerika som tillhörde Brittiska Amerika (röd) och andra områden under brittiskt styre (rosa).
Huvudstad Förvaltat från London, England
Största stad New York
Språk Engelska (de facto officiellt)
Tyska
Franska
Spanska
Nederländska
Svenska
Finska
kymriska
Korniska
Irisk gaeliska
Skotsk gaeliska
Manniska
Norn
Ojibwa
Inhemska språk
Afrikanska språk
Religion Anglikansk kristendom
protestantisk kristendom
Evangelisk-luthersk kristendom
Romersk-katolsk kristendom
Judendom
Inhemska religioner
Afrikanska religioner
Statsskick Konstitutionell monarki
Bildades 1607
 – bildades ur Jamestowne
Upphörde 1783
 – upphörde genom Parisavtalet
 – uppgick i Brittiska Nordamerika och Brittiska Västindien
Folkmängd >2 680 234 (ursprungsbefolkning ingår ej) (1780)
Valuta Lokala pund, spansk silverdaler, in natura, andra valutor, brittiskt pund (GBP)
Idag del av Anguilla Anguilla
Antigua och Barbuda Antigua och Barbuda
Barbados Barbados
Belize Belize
Bermuda Bermuda
Brittiska Jungfruöarna Brittiska Jungfruöarna
Kanada Kanada
Caymanöarna Caymanöarna
Dominica Dominica
Grenada Grenada
Guyana Guyana
Honduras Honduras
Jamaica Jamaica
Mexiko Mexiko
Montserrat Montserrat
Nicaragua Nicaragua
Saint Kitts och Nevis Saint Kitts och Nevis
Saint Vincent och Grenadinerna Saint Vincent och Grenadinerna
Trinidad och Tobago Trinidad och Tobago
Turks- och Caicosöarna Turks- och Caicosöarna
USA USA

Brittiska Amerika är benämningen på de engelska, och senare brittiska, territorierna i Nordamerika och Västindien. De här besittningarna kallades formellt för Brittiska Amerika och Brittiska Västindien, som var en del av det brittiska väldet, på den amerikanska kontinenten under 1700- och 1800-talen. Från och med 1783 började man att skilja på det brittiska Nordamerika och det brittiska Västindien.

I början av den amerikanska revolutionen 1775 innefattade Brittiska väldet tjugo kolonier nordöst om Nya Spanien (numera en del av Mexiko och den amerikanska västern). Västra Florida överläts åt Spanien vid Freden i Paris 1783 vilket avslutade det amerikanska frihetskriget.

Brittisk karta över Nordamerika, 1710

År 1584 företogs en första engelsk forskningsresa ledd av Sir Humphrey Gilbert vilken på uppdrag av den engelska kronan tog Newfoundland i besittning, men det var ett misslyckande. Samma år företog Sir Walter Raleigh en ny forskningsresa som spejare. I april 1585, ännu en resa, där Sir Richard Grenville grundade det allra första engelska nybygget på den nya kontinenten, på Roanoke-ön (i nuvarande Nord-Carolina) vid namn Roanoke-kolonien. Men den överlevde inte, för år 1590, när ett skepp med förnödenheter nådde ön, fanns det ingen kvar[1].

Mellan åren 1606 och 1670 grundades ett antal bosättningar i Nordamerika på ett landsområde enligt avtal som slutits av James VI av Skottland och I av England, följt av Karl I, sedan Englands parlament, och slutligen Karl II.

Den första fasta bosättningen var Jamestowne som grundades av Virginia Company år 1607. Bosättningen fick namnet Jamestowne för att hedra kung Jakob. År 1620 organiserade pastorn John Robinson utvandringsföretaget ombord på Mayflower, som hade 102 passagerare, däribland 35 oliktänkande engelska troende kända som "Pilgrimsfäder" (engelska: Pilgrim Fathers), liksom andra oliktänkande européer som flydde religiös förföljelse i Europa. De är upphovspartnern till Nya Plymouth[2].

Brittiska besittningar år 1775

[redigera | redigera wikitext]

Lista över kolonier, på tröskeln till Amerikanska frihetskriget:

Utsikt över Fort Georg och New York cirka 1731

De forna franska kolonierna och Florida

[redigera | redigera wikitext]

Flera brittiska kolonier och territorier styrdes av Storbritannien från 1763 efter Sjuårskriget (i Sverige även känt som Pommerska kriget), men överläts åt Spanien (Östra och Västra Florida) eller de Förenta Staterna (Indiankungörelsen 1763) och den nya gränsdragningen av Quebec). Andra har blivit en del av Kanada.

De brittiska kolonierna och territorierna som slogs ihop med Kanada:

Kolonier i Västindien, nära Atlanten, och Sydamerika som förblev brittiskt efter 1783

[redigera | redigera wikitext]

Andra brittiska regeringstrogna besittningar (1763—83) som överläts av Storbritannien åt Spanien 1783 och som senare danade U.S.A.

[redigera | redigera wikitext]

Kronojord som mestadels är obebodd (av nybyggare av europeisk härkomst):

  1. ^ Robert Muchembled (sous la direction de), Hélène Trocmé, Jeanine Rovet, Naissance de l'Amérique moderne, Mall:Sp-, Hachette, collection Carré Histoire, 1997, p. 31-32
  2. ^ Hélène Trocmé et Jeanine Rovet, Naissance de l'Amérique moderne, Mall:Sp-, Hachette, p. 37-38