Hoppa till innehållet

Pons-Brooks komet

Från Wikipedia
Pons-Brooks komet
Pons-Brooks komet den 7 mars 2024
Upptäckt[1]
UpptäckareJ. L. Pons
W. R. Brooks
UpptäcktsplatsMarseille
Phelps, New York
Upptäcktsdatum21 juli 1812
2 september 1882
Beteckningar
Officiell beteckning12P/Pons-Brooks
Alternativnamn12P/1812 O1, 1812, 12P/1883 R1, 1884 I, 1883b, 12P/1953 M1, 1954 VII, 1953c
Uppkallad efterWilliam Robert Brooks och Jean-Louis Pons
KometkategoriHalley-typ, Kortperiodisk
Omloppsbana[2]
Epok: 15 september 1954
Aphelium33,46878 AU
Perihelium0,7736671 AU
Halv storaxel17,12122 AU
Excentricitet0,95481239
Siderisk omloppstid25 876,21 d (70,85 år)
Medelanomali1,601583°
Inklination74,17689°
Longitud för uppstigande nod255,89114°
Periheliumargument199,0285°
Förra perihelium22 maj 1954
Nästa perihelium21 april 2024[3]
Fysikaliska data
Skenbar magnitud6[1] max 1884
Absolut magnitud (H)11[2] kärnan

Pons-Brooks komet eller 12P/Pons-Brooks är en periodisk komet med en omloppstid på nästan 71 år. Den upptäcktes första gången 21 juli 1812 av Jean-Louis Pons i stjärnbilden Lodjuret. Ovetande om J. L. Pons upptäckte Vincent Wisniewski samma komet 1 augusti och Alexis Bouvard 2 augusti.

Utifrån observationerna från 1812 beräknade Johann Franz Encke ut att kometen hade en omloppstid på 70,68 år och skulle återkomma 1883. Men inga försök att hitta kometen utifrån dessa förutsägelser var lyckosamma. Istället råkade William Robert Brooks återupptäcka kometen 2 september 1883. Efter återupptäckten kunde flera astronomer följa den oansenliga kometen. Kometen återkom 1954 och besöker det inre av solsystemet under våren 2024.[4]

Kometen har idag en stabil omloppsbana som endast tar den nära planeten jorden vars gravitation är för svag för att störa omloppsbanan nämnvärt.[1]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]