Hoppa till innehållet

4 × 100 meter stafett för herrar i friidrott vid olympiska sommarspelen 2012

Från Wikipedia
Olympiska sommarspelen 2012
Friidrott Friidrott
Herrarnas 4 × 100 meter
Information
Datum10-11 augusti 2012
Nationer16 nationer
ArenaLondons Olympiastadion
Regerande
mästare
 Jamaica
Placeringar
 Jamaica
 USA[a]
 Trinidad och Tobago
ossvart Föregående Följande ossvart
Peking 2008 Rio de Janeiro 2016
Friidrott vid
olympiska sommarspelen 2012
Herrar Grenar Damer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
100 m
200 m
400 m
800 m
1.500 m
5.000 m
10.000 m
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
0
Detaljer
Detaljer
Detaljer
100 m häck
110 m häck
400 m häck
3.000 m hinder
Detaljer
0
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
4 × 100 m
4 × 400 m
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Maraton
20 km gång
50 km gång
Detaljer
Detaljer
0
Detaljer
Detaljer
Längdhopp
Tresteg
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Höjdhopp
Stavhopp
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Diskus
Kulstötning
Spjutkastning
Slägga
Detaljer
Detaljer
Detaljer
Detaljer
0
Detaljer
Sjukamp
Tiokamp
Detaljer
0

Herrarnas stafett 4 × 100 meter vid olympiska sommarspelen 2012, i London i Storbritannien avgjordes den tionde och elfte augusti på Londons Olympiastadion.[1] Tävlingen inleddes med en försöksomgång där alla nationer deltog för att kvalificera sig till finalen. I finalen deltog 8 nationer. [2] Nesta Carter, Michael Frater, Usain Bolt, Asafa Powell och Dwight Thomas från Jamaica var regerande mästare efter segern i Peking 2008.[3]

Event Guld Silver Brons
4 x 100 meter  Jamaica
Kemar Bailey-Cole
Yohan Blake
Usain Bolt
Nesta Carter
Michael Frater
 USA[a]
Ryan Bailey
Jeff Demps
Trell Kimmons
Justin Gatlin
Tyson Gay
Darvis Patton
 Trinidad och Tobago
Keston Bledman
Marc Burns
Emmanuel Callander
Richard Thompson

Före tävlingarna gällde dessa rekord:

Världsrekord (WR) Jamaica Jamaica
Nesta Carter
Michael Frater
Yohan Blake
Usain Bolt
37,04 sekunder Sydkorea Daegu, Sydkorea 4 sept. 2011 [4]
Olympiskt rekord (OR)  Jamaica
Nesta Carter
Michael Frater
Usain Bolt
Asafa Powell
37,10 sekunder Kina Beijing, Kina 22 augusti 2008 [5]
Världsårsbästa (WL) ej fastställt

Tider anges i lokal tid, det vill säga västeuropeisk sommartid (UTC+1).[1]

10 augusti

19:45 – Försök

11 augusti
  • 21:00 – Final
  • Q innebär avancemang utifrån placering i heatet.
  • q innebär avancemang utifrån total placering.
  • DNS innebär att personen inte startade.
  • DNF innebär att personen inte fullföljde.
  • DQ innebär diskvalificering.
  • NR innebär nationellt rekord.
  • OR innebär olympiskt rekord.
  • WR innebär världsrekord.
  • WJR innebär världsrekord för juniorer
  • AR innebär världsdelsrekord (area record) (i detta fall Oceanien)
  • PB innebär personligt rekord.
  • SB innebär säsongsbästa.

Försöksomgång

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande försöksomgången hölls den 10 augusti.

Placering Bana Nation Tävlande Tid Noteringar
1 6  Jamaica Nesta Carter, Michael Frater, Yohan Blake, Kemar Bailey-Cole 37,39 Q, SB
2 3  Kanada Gavin Smellie, Oluseyi Smith, Jared Connaughton, Justyn Warner 38,05 Q, SB
3 7  Nederländerna Brian Mariano, Churandy Martina, Giovanni Codrington, Patrick van Luijk 38,29 Q, NR
4 8  Brasilien Aldemir da Silva Junior, Sandro Viana, Nilson Andre, Bruno de Barros 38,35 SB
5 5  Kina Guo Fan, Liang Jiahong, Su Bingtian, Zhang Peimeng 38,38 NR
6 4  Saint Kitts och Nevis Lestrod Roland, Jason Rogers, Antoine Adams, Brijesh Lawrence 38,41 NR
7 9  Italien Simone Collio, Jacques Riparelli, Davide Manenti, Fabio Cerutti 38,58 SB
2  Storbritannien Christian Malcolm, Dwain Chambers, Danny Talbot, Adam Gemili DQ (37,93)
Placering Bana Nation Tävlande Tid Noteringar
1 7  USA[a] Jeff Demps, Darvis Patton, Trell Kimmons, Justin Gatlin 37,38 Q, NR
2 9  Japan Ryota Yamagata, Masashi Eriguchi, Shinji Takahira, Shota Iizuka 38,07 Q, SB
3 4  Trinidad och Tobago Richard Thompson, Marc Burns, Emmanuel Callender, Keston Bledman 38,10 Q, SB
4 5  Frankrike Jimmy Vicaut, Christophe Lemaitre, Pierre-Alexis Pessonneaux, Ronald Pognon 38,15 q
5 2  Australien Anthony Alozie, Isaac Ntiamoah, Andrew McCabe, Josh Ross 38,17 q, AR
6 3  Polen Kamil Masztak, Dariusz Kuć, Robert Kubaczyk, Kamil Kryński 38,31 NR
7 6  Tyskland Julian Reus, Tobias Unger, Alexander Kosenkow, Lucas Jakubczyk 38,37
8 8  Hongkong Tang Yik Chun, Lai Chun Ho, Ng Ka Fung, Tsui Chi Ho 38,61

Finalen ägde rum den 11 augusti.

Placering Bana Nation Tävlande Tid Noteringar
1 6  Jamaica Nesta Carter, Michael Frater, Yohan Blake, Usain Bolt 36,84 WR OR NR
2 7  USA[a] Trell Kimmons, Justin Gatlin, Tyson Gay, Ryan Bailey 37,04 NR
3 9  Trinidad och Tobago Keston Bledman, Marc Burns, Emmanuel Callender, Richard Thompson 38,12
4 3  Frankrike Jimmy Vicaut, Christophe Lemaitre, Pierre-Alexis Pessonneaux, Ronald Pognon 38,16
5 4  Japan Ryota Yamagata, Masashi Eriguchi, Shinji Takahira, Shota Iizuka 38,35
6 8  Nederländerna Brian Mariano, Churandy Martina, Giovanni Codrington, Patrick van Luijk 38,39
7 2  Australien Anthony Alozie, Isaac Ntiamoah, Andrew McCabe, Joshua Ross 38,43
5  Kanada Gavin Smellie, Oluseyi Smith, Jared Connaughton, Justyn Warner DQ (38,07) R 163.3a
  1. ^ [a b c d] USA blev diskvalificerat efter att Tyson Gay blev avstängd för drogbruk. IOC flyttade officiellt medaljerna först 2015.
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Athletics at the 2012 Summer Olympics, 26 januari 2017.