Användardiskussion:Svenboatbuilder

Det finns arkiv för denna sida. Var god redigera inte i arkiven. Starta istället en ny diskussion eller ett nytt ärende.

Information Välkommen till svenskspråkiga Wikipedia, Svenboatbuilder! Vi hoppas att du kommer att trivas här. Tack för dina bidrag. Att kunna skapa källhänvisningar är särskilt viktigt. Om du har frågor, kan du titta igenom de vanligaste frågorna om Wikipedia. Om det du letar efter inte finns där, fråga gärna på sidan för Wikipediafrågor eller ta kontakt med en av våra faddrar! Det vanligaste nybörjarfelet är att man inte skriver; om du känner för att redigera en artikel, gör det! Det är inget större problem om du gör språkliga fel eller glömmer några uppgifter, andra rättar till sådant med tiden. Undvik dock att uppge direkt felaktiga uppgifter och sakfel. Du kan testa wikitekniken i Sandlådan (eller i din personliga sandlåda). Om du vill kan du skriva lite om dig själv på din användarsida. Där kan du till exempel berätta om dina intresseområden och kunskaper. Du behöver naturligtvis inte avslöja någon personlig information. Några sidor att börja läsa: Nybörjarkursen – Grundläggande information om Wikipedia. Grundprinciperna – Information om Wikipedia sammanfattat i fem punkter. Deltagarportalen – Länkar till informationssidor om Wikipedia samt förslag på vad du kan göra för att hjälpa till här. Du kan också skriva {{Hjälp}} på din diskussionssida och ställa din fråga där under. Återigen, Välkommen!

/RaSten 12 februari 2006 kl.21.08 (CET)

Träbåtsbyggnad!

Signering, m.m.

Hej Svenboatbuilder! Vad bra att du skriver artiklar om båtbyggnadskonsten. Det behövs! Däremot brukar man inte signera sina artiklar. Vem som skrivit vad framgår ändå av artikelns historik. Dessutom har du använt din diskussionssida (ovan) för utkast till artiklar. Det är inte brukligt att man gör så eftersom sidan främst är avsedd för kommunikation och diskussion. Däremot får du gärna använda din användarsida som plats för utkast! Mvh Riggwelter 29 mars 2006 kl.07.53 (CEST)

Hej Sven! Tack för ditt mail. Välkommen till Wikipedia - det känns bra att vi har fått en båtbyggarkunnig person hit. Riggwelter 30 mars 2006 kl.14.35 (CEST)

mall:skrov

Lägg gärna in nya ord i mall:skrov. Jag funderar dock på hur vi bör göra med båtbyggarord till exempel tätningsmetoder som inte är egentliga skrovdelar. Vad tycker du, ska det få en egen mall, få en egen underrubrik i skrovmallen, ingå i skrovmallen under nuvarande rubrik eller helt vara utan mall?

Ni tänker på dreva, Timmerspik, myra,och så vidare! det blir fler, Dessa ord kan nog ha en egen mall, Träbåts byggnad! Eller något likartad mall. Jag tänker spåna vidare i ovanstående text, men det tar en del tid i anspråk, med alla fel och brister. svenboatbuilder 3 april 2006 kl.20.47 (CEST)

Jag har börjat med en ny mall. Just nu ligger den på Användare:Kruosio/egna sandlåda (det är en undersida till min användarsida så du kan exprementera som du vill). Just nu så ligger länkarna som hör till skrovmallen där men det är bara för tilfället. Jag tycker att du ska prova dig fram och se om du kan få till en bra mall om båtbyggnad och träbåtsbyggnad. Enklast är nog om du byter ut de ord som redan finns till rätt ord under respektive rubrik. Byt även gärna ut rubrikerna också. Så som den ligger nu kan du exprementera hur mycket du vill eftrersom den ännu inte används nånstans. När den är klar så kan vi flytta den till rätt ställe och lägga in den i alla artiklar.--Kruosio 3 april 2006 kl.22.00 (CEST)

Visst är Träbåtsbyggnad _ett_ ord? (Eller kanske träbåtsbygge eller träbåtskonstruktion?) Men framför allt är det roligt att se vilken fart de plötsligt blivit på detta område! --Etxrge 3 april 2006 kl.22.15 (CEST)

Klart att `Träbåtsbyggnad´ är ett ord, Träbåtsbygge ligger nig bäst om hjärtat. jag har tittat här några gånger senaste halvåret, det var ganska magert, andra område var det inte så när jag söker efter artiklar. min senase hobby Wiki!jag är inte den bäste skribent, men det byggtekniska, praktiska har jag lite bättre koll på. Är lite legasteniker,ordblind. tyvär. svenboatbuilder 3 april 2006 kl.23.28 (CEST)svenboatbuilder 4 april 2006 kl.15.45 (CEST)

fet text

Med risk för att komma med pekpinne och låta som jag klagar på dig så vill jag bara nämna att fet text används normalt sett i artiklar på de ord som utgör dels uppslagsordet och i förekommande fall på de ord som omdirigeras (redirectas) till artikeln. Den artikel jag tänker på är Proppning. Jag säger detta till dig eftersom du verkar ha en vilja att lära dig mer om hur andra vill att Wikipedia ska se ut. När jag ändå är igång och skriver vill jag bara säga att jag tycker du gör ett bra jobb och att det är bra att du fixar i mallarna, fortsätt med det.--Kruosio 8 april 2006 kl.21.29 (CEST)

Tack, jag tar tacksamt emot alla pekpinnar, annars lär jag ingenting, eller gör fel i tron att jag gör rätt! svenboatbuilder 8 april 2006 kl.22.09 (CEST)

Tänkte på Däck det är en del ord som kan vara under rubrik däck, Däcksbalk, skarndäck,Back,Poop. och kan komma något mer, kan dessa ord vara under rubrik däck? svenboatbuilder 8 april 2006 kl.22.25 (CEST)

Jag tror det är lämpligt att göra som du säger och lägga in de artiklar du nämner i däck. Det finns ju många däck på gamla fartyg, typ batteridäck, som också blir mer intressant att läsa om, om de ligger i en artikel så man får hela sammanhanget.

Vad det gäller stavning är jag själv kass på det så jag brukar skriva i word först och kopera in texten därifrån så jag på sä sätt utnyttjar stavningskontrollen. Jag gör i alla fall så om jag skriver längre texter.--Kruosio 8 april 2006 kl.22.43 (CEST)

Förrymd text

Din text ligger i artikeln Kalmarsundslotsbåt --NERIUM 9 augusti 2006 kl. 09.57 (CEST)

Drevning

Är du snäll och tittar in på diskussionssidan på drevning. Jag har lagt en kommentar där. Vi måste få ihop alla de olika artiklarna till en, och kanske förklara att det kan kallas både dreva och driva, och dylikt. Det ser väldigt förvirrande ut som det är nu, men du kanske har den yrkeskunskap som erfordras för att reda upp det? Islander 12 december 2006 kl. 03.31 (CET)

Jag har slagit ihop dreva med drevning, men såg först nu att du blivit tillfågad om saken. Om du har lust, kolla gärna på det och även på kalfatra. Jag har aldrig hört någon säga kalfatring. men egentligen borde artikeln kanske heta så? /storebror 24 februari 2007 kl. 22.31 (CET)

Stäv

Jag undrar över denna ändring i artikeln stäv. Var det meningen att ta bort all text om akterstäv eller var det ett misstag med tanke på den underliga redigeringskommentaren? Om det inte var ett misstag så undrar jag varför du tog bort stycket.--Kruosio 4 maj 2007 kl. 12.23 (CEST)

Limträ

Jag har sett att du lagt till ett stycke om skivor i artikeln om limtrå. Här är gränsdragningen otydlig, det förväxlas lätt med plywood eller lamellträskivor. Vad avser du, är det stavlimmade skivor utan ytfanér så kanske man ska förtydliga det. Det kan väl också vara på sin plats att då förklara gränsdragningen mot plywood etc, gärna med länkar.--Onkelben 19 juli 2007 kl. 17.11 (CEST)

Skrå

Hej. Det var ju du som en gång lade till Skrå i skrovmallen. Linken går nu till skråväsen, som ju inte har med saken att göra. Någon har gjort en redirect i stället för den förgrening som tidigare fanns, och där man också kunde komma till snedställd. Kan du förklara precis vad du menar med begreppet skrå, (som inte åtminstone för mig direkt skulle ge association till någon båtdel...) så kan jag fixa förgrensingssidan på nytt. -Islander 10 oktober 2007 kl. 19.46 (CEST)

Hej. Skrå är ett båt eller ett fartygskrå, en ställning som en båt eller ett fartyg står i vid torrsättning eller under byggnad. Oftast står livbåtar i skrån, de som inte hänger i dävert. Byggskrån är nog ganska vanligt på varv i dag. Skrået har en form efter båtens form. Med andra ord en sorts formanpassad ställning. -svenboatbuilder 11 oktober 2007 kl. 00.01 (CEST)

Okay, tack. Nu har jag möblerat lite i artikeln. Skall du kolla på Skrå (snedställd) om jag förstod dig rätt. (Det fanns nog nämnt i Ugglan också) -Islander 16 oktober 2007 kl. 01.40 (CEST)

Spån

Hej, jag har tagit fakta innan jag ändrade till "träspån". "Träspån" är ett fackord i byggbranchen och inte likvärdigt med sågspån, se vidare diskussion på pärtas disksida. Hälsningar--Holger.Ellgaard 24 december 2007 kl. 12.03 (CET)

Träplugg

Hej! Har du lust att faktagranska och evt utveckla denna artikel? Jag hittade en så bra bild på Commons när jag sökte efter annat så jag kunde inte låta bli att lägga upp en stub. :-) Mvh Jorva 6 februari 2008 kl. 21.16 (CET)

Fråga om relevans

Hitflyttad från Användardiskussion:Sakarie 1 mars 2008 kl. 15.54 (CET) Jag har en fråga som inte är lätt att besvara? Rent allmänt behöver jag inget svar på den här frågan, utan en mer specificerat övergripande svar. http://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:Str%C3%B6mstads_segels%C3%A4llskap MVH svenboatbuilder 1 mars 2008 kl. 13.04 (CET)

Från Diskussion:Strömstads segelsällskap

Intressant, vad går gränsen i relevans till en artikel? Om vi håller oss till det här ämnet. Titta på kategorin segelsällskap i Sverige, en artikel har så lite eller mycket som sex ord. Vem kan svara trovärdigt på den här frågan? Mina tankar sträcker sig längre än till den här lilla början på en artikel, rent allmänt kan saker och ting som jag inte känner till härledas till att ej ha någon relevans på Wikipedia. svenboatbuilder 29 februari 2008 kl. 19.42 (CET)

Det mesta som står om relevans finns på Wikipedia:Relevanskriterier, (ofta förkortat WP:REL), och specifikt för idrottsorganisationer finns på WP:REL#Idrottsföreningar och idrottsevenemang.

På ren chans tror jag inte att Strömstads segelsällskap uppfyller någon av dessa kriterier, men om författaren till artikeln, eller den som röstar för behåll, bevisar detta, så får artikeln vara kvar. Om det inte är någon, eller väldigt få av segelsällskapen som är relevanta, brukar man ofta sammanfoga dem till en samlingsartikel, i stil med Spöken i Harry Potter.

PS. Ifall du vill länka till t ex Diskussion:Strömstads segelsällskap, behöver du använda hela URL:en, utan det räcker med att du skriver [[Diskussion:Strömstads segelsällskap]]. ^d_SAKARIE^b 1 mars 2008 kl. 15.54 (CET)

KA Almgrens sidenväveri

Hej, har läst igenom din artikel om detta sidenväveri som jag fann mycket intressant. Dock har jag några synpunkter på hur du skulle kunna wikifiera artikeln: 1. På en del ställen står KA Karlgrens, stämmmer det? 2. Tempus, en del text från ugglan behöver skrivas om i mer förfluten form. 3. Texten om Knut Almgrens politiska uppdrag hör bättre hemma i en egen artikel om Knut Almgren. //mvh Vogler 4 mars 2008 kl. 09.17 (CET).

Hej, tack för dina synpunkter, jag är oftast nattarbetare med artiklar, kan ha skrivit Karlgren.

Det politiska kan vara bättre att ha i en egen artikel. Jag har en viss koppling till huset, har jobbat där i början på 1980 talet. ^{(osignerat avSvenboatbuilder 4 mars 2008)}

Glöm inte att korrekturläsa dina artiklar, förhandsgranskningsknappen är också bra att använda några gånger innan man sparar. Tyvärr är det ju inte alltid andra användare har tid att korrekturläsa. mvh Vogler 4 mars 2008 kl. 11.29 (CET)

Tack igen Vogler tack, Jag brukar korrekturläsa och pyssla länge med mina skrifter, fel kan smyga sig in ändå det är jag medveten. Jag har lagt in en del text till Knut Almgren, det blir klart bättre så, först senare har upptäckt att artikeln kan länkas långt vidare, intressant. Jag får fila och putsa vidare, jag är aldrig eller sällan nöjd med vad jag åstadkommer, må det måne vara gestaltat av penna, pensel, eller andra verktyg. Vänlig hälsning, / svenboatbuilder 5 mars 2008 kl. 09.55 (CET)

Ditt användarnamn

För att byta användarnamn till "Boatbuilder" måste du begära att ditt globala konto "Svenboatbulider" raderas på m:SRU, därefter måste alla användarkonton som du skapat på lokala projekt döpas om. Om det finns byråkrater lokalt på de respektive wikierna måste du leta upp dessa och fråga dem, resten sköter stewardena. När du tagit över de konton som idag heter "Boatbuilder" (här och på en.wiki) samt döpt om samtliga dina konton idag kallade "Svenboatbuilder" på de olika wikier du kan se här: sul:Svenboatbuilder, kan du sedan slutligen förena ditt konto igen genom att gå in på Special:MergeAccount (då inloggad som "Boatbuilder") och åter förena dina konton. Det hade varit en betydlig enklare process om du inte förenat konton "Svenboatbuilder"... MiCkE 10 juni 2008 kl. 17.39 (CEST)

Fransk skruv

Hej! Har du lust att kolla om bilden som jag hittade till artikeln fransk skruv är korrekt? Mvh Jorva 11 juni 2008 kl. 19.42 (CEST)

Hej, det är en vad vi säger fransk skruv, ska kolla om det finns någon interviki. Varför det heter fransk skruv vet jag faktiskt inte.

Jag tänkte byta nick, eller korta av min. Det var inte så enkelt, jag får se om jag klarar av det med lite användarträning. När våren och sommaren kommer är jag aktiv med många andra saker, inte så värst mycket tid vid datorn. Wikipedia lär nog bli den mörka årstidens begivenhet för min del. Mvh svenboatbuilder 11 juni 2008 kl. 21.05 (CEST)

Stubbrytare

Tack för bilden av stubbrytare - precis vad jag sökt utan att finna! /--Enar Nordvik 4 juli 2008 kl. 02.18 (CEST)

En sådan tingest har jag inte set upprest sedan barnsben, av en ren händelse fick jag se den här vid vägen. Det finns fler glömda maskiner för jordbruk och skogsbruk, timmerbjörnen som liknar en stubbrytare. Timmerbjörnen var till för att lasta stock manuellt till släde eller vagn, den första skogskranen.

Jag har fascinerats av stenröjningsvagnen, någon av dessa som står och rostar kan jag se någon gång i inlandet vid bilresor. svenboatbuilder 4 juli 2008 kl. 23.55 (CEST)

Hur skapar vi sammanhanget?

Mallarna {{fartygsanatomi}} och {{skrov}} har lett till att en massa artiklar har skapats, som i många fall är korta och dåliga. Senast i augusti var 83.254.97.239 inne och skapade flera stycken. Problemet är att man inte får någon bra idé om vad en gaffelfock är genom att titta på en isolerad artikel som försöker förklara det i två meningar. Man behöver en större bild av hur hela fartyget fungerar, där gaffelfockens roll är inplacerad i sitt sammanhang. I stället för att skapa artiklar, borde vi skapa förståelse. Sådana sammanhangsartiklar har vi ont om, men vi har desto fler kortisar om enskilda isolerade begrepp. Vi har också en massa artiklar om delarna i ett kloster, som korsgång och kapitelsal, vilka jag försökte sammanföra till en bildbeskrivning (längst ner) i artikeln kloster. Och enskilda kortartiklar om en massa olika typer av valvbågar återfinns nu som ett galleri i den sammanslagna artikeln båge. Kan man göra något liknande på skeppsbyggnadens område? --LA2 8 december 2008 kl. 21.55 (CET)

Det kan var på tiden med en ilustration, på så vis är det enklare att förklare en del begrepp som kanske inte behöver en egen artiklel, jag har säkert skapat en del stubbar själv. Det är samma inom arketektur och begrepp innom byggnation. Det får bli ett vinterprojekt, först reda ut hur det ska se ut. Jag ska titta mig omkring för att se om det är något jag kan hjälpa till med. Vintern är jag mest aktiv här och det lär nog bli så.svenboatbuilder 8 december 2008 kl. 22.21 (CET)

Det kanske finns färdiga illustrationer på engelska, tyska eller nederländska Wikipedia som kan återanvändas? Skeppsbyggnad är ju ett internationellt område. Om upplägget med artiklar och kategorier kan följa det internationella mönstret, så passar interwiki-länkarna bättre. --LA2 9 december 2008 kl. 03.00 (CET)

Nu hittade jag en sådan bild till artikeln Skördetröska, som jag lade in under rubriken Funktion. --LA2 9 december 2008 kl. 21.10 (CET)

Jag fann en illustration på barkskepp som jag lade in vid artikel. Det får vara något liknande, till skrovmallen eller fartyganatomi är inte lätt att finna, det är säkert enklast att damma av ritbordet. Men jag tittar mig omkring på andra sidor i det närmaste. Bara stubbar ger ingenting utan ett nautiskt lexikon på bordet.svenboatbuilder 9 december 2008 kl. 21.57 (CET)

Till din hjälp finns nu på bildarkivet Wikimedia Commons en kategori för Illustrations with numbers. --LA2 12 december 2008 kl. 09.51 (CET)

Jag har inte hittat något som passar fartygets anatomi som förklarar mycket med en bild. Den här illustrationen [1] kan förklara en hel del, frågan är var och hur den kommer till bäst nytta, den innehåller både klinkbyggnad och kravelbyggnad med så många detaljer som jag vågade ta med utan att det blir för trångt på en mittsektion. Faller det här bra ut kan jag rita och måla en sektion långskepps sett från sidan med detaljer och en vy av däck från ovan med övergrippande konstruktionsdetaljer. Många små detaljer behöver ingen egen artikel, det kan förklaras under bilden. Det kan vara tacksamt med synpunkter på hur det hela ska samordnas innan det är att skrida till verket.svenboatbuilder 28 december 2008 kl. 20.12 (CET)

Sorry

Hej, jag vill be om ursäkt för att jag tog dig för lobbyist. Jag (trodde...) jag kollade vilka andra artiklar du skrivit och hittade inga förutom sådana som framhävde platta-på-mark (en i mina ögon usel konstruktion) och tog dig därför för någon som skrev på uppdrag. Men nu när jag kollade igen ser jag att du har massvis med bidrag i andra artiklar! Jag är skyldig dig en ursäkt och du får den helhjärtat! --Nulldotnet 11 december 2008 kl. 17.12 (CET)

Vad ni har för personliga åsikter eller intressen i eller omkring till exempel olika grundläggningar är ingenting som man bör framhäva på Wikipedia, det finns helt enkelt inte plats för sådant, det tar upp er egen tid och andras också. Den röda tråden lyser i era regeringar. Det viktigaste är att lägga fram fakta i olika avsnitt med källor och refferenser, och göra korta sammmandrag av dessa. Men att dra egna motstridiga slutsatser av källor är inte att anses som ok. Jag kommer att hålla på med det här tills det blir upp to date nu ett tag. Kort sagt, har man byggt ett nytt hus, och dess grund behöver för all framtid en avfuktare är ett misslyckande av de aktörer som har byggt huset eller av de som har gjort fuktsäkerhetsprojekteringen.

Slarv och nonchalans samt okunnighet kostar samhället och den enskilde enorma belopp till ingen nytta.svenboatbuilder 11 december 2008 kl. 20.05 (CET)

Oavsett vad du och jag tycker om mekanisk avfuktning i grunderna (inte, i bägge fallen) så måste det beskrivas. Mekanisk avfuktning är fortfarande den vanligaste åtgärden mot fukt i krypgrunder i såväl nya som befintliga hus även om det börjat svänga de sista åren. Det är alltså en lösning som chefskonstruktörer hos våra stora hustillverkare använder och som kunderna accepterar. Vi vet också att det fungerar så länge avfuktaren fungerar. Vi vet också att den genomsnittliga byggnaden med krypgrund, avfuktare och radiatorlösning drar MINDRE energi än ett hus med platta på mark och golvvärme, även med den mindre energisnåla varianten på avfuktning. När det gäller termisk avfuktning förstår jag uppriktigt sagt inte ditt motstånd. Du vill enbart beskriva Ingemars varmgrund som är beroende av en rörlig del för sin funktion, men anser att det är ett "misslyckande" att vara beroende av en termisk avfuktare som är en fast installation utan rörliga delar, som dessutom drar mindre energi än fläkten i de typer av ventilerad varmgrund som används idag (SPs grund och UK-system). En väl dokumenterad, energisnål och driftssäker lösning som dessutom idag är en av de mest frekvent använda lösningarna i såväl nya som gamla hus måste beskrivas i Wikipedia. Och snälla, sluta säg att jag drar "egna motstridiga slutsatser" mm, utan att ange vad du menar. Det är irriterande, och omöjligt att bemöta eftersom ingen kan veta vad du talar om. --Nulldotnet 21 december 2008 kl. 22.53 (CET)

Jag har skrivit vid något tillfälle att du drar egna slutsatser, Inte motstridiga. Om du anser att du har den kompetens på området får vi gå tillbaka och titta, [[2]] eller [[3]]. Vill man och har tid kan man backa tillbaka till alla ändringar i artiklarna, ibland en märklig läsning. Viktig är att man håller de olika sätt att bygga en grund ifrån varandra, det är väldigt viktig från en läsares utgångspunkt. Om det här med grunder var skrivet av en person som vill belysa det hela neutralt från början, fans det inte mycket anledning att spilla så mycket tid på det. Det är en fröjd att läsa en lättläst bra bok, om det så är en fackbok som ``Få bukt med fukt´´ eller ``Byggnaden som system´´, trots att dessa skribenter anser att avfuktning är fel i ny grund och anser att dessa pengar gör en bättre långsiktighet på fuktsäkerhet och isolering mot mark och grundmur. Det är inte utan anledning det har varit tal om att förbjuda krypgrund. Jag har personligen haft den ståndpunkten och flera med mig att krypgrund är ett bra alternativ av just den anledningen `åtkomlighet´. Det har många fått betala dyrt för! Den nya grunden utan uteluftventilation och en lufttät konstruktion är säkert det framtida alternativet. Här på wikipedia ska vi skriva texten så lättläst som det möjligen kan gå. De som som kommer att läsa texten är kanske ungdomar eller äldre enklare människor från Smålandskogen och andra i vårt avlånga land som inte är vana vid nyare ord och svåra formuleringar. Även de som har invandrat och inte förstår Svenska till fullo ska ha en rimlig chans att förstå en sådan här text som dessa ämnen om grunder, dessa försöker jag värna om. Något stavfel är inte det viktigaste, för det hittar vi i bra böcker också. God jul. svenboatbuilder 22 december 2008 kl. 00.39 (CET)

Du skrev i stycket ovanför "Men att dra egna motstridiga slutsatser av källor är inte att anses som ok". Jag drar inga egna slutsatser i det jag skriver här. Tvärtom har jag bara skrivit sådant som är välbelagt i forskningslitteraturen vilket väl borde vara själva definitionen på "neutralt" vilket ju också är wikipedias definition av verifierbarhet [[4]]. Du skriver att det varit tal om att förbjuda krypgrund, men det har ju aldrig varit aktuellt. Däremot har den oskyddade uteluftsventilerade krypgrunden diskuterats, men det är ingen här som någonsin skrivit att en oskyddad uteluftsventilerad krypgrund är ett bra alternativ. Gå tillbaks och titta! Väldigt många människor har fått betala dyrt med både hälsa och ekonomi för branschens ovilja att ta till sig forskningsresultat och för slarv och okunskap i byggbranschen. Som du väl känner till så kom småhusskadenämnden fram till att mest problem förekom med platta-på-mark men att också krypgrunden var behäftad med många problem. I majoriteten av fallen med problem i krypgrund kom problemen INTE från dess traditionellt svaga sida, sommarkondensen, utan från byggfel, slarv och dåligt underhåll, även i undermåliga konstruktioner. Detsamma gäller förmodligen platta, men där har de inte gett någon offentlig ståndpunkt. Huvuddelen av problemen kommer alltså av dåligt utförande och dåligt underhåll. I ljuset av det är det oerhört viktigt att bygga så att dåligt utförande och dåligt underhåll får så små konsekvenser som möjligt, både ekonomiskt och hälsomässigt. Av detta skäl hoppas jag verkligen att den uteluftsventilerade krypgrunden kommer till heders igen, men denna gång ordentligt skyddad (vilket vi ju också börjat se i byggandet idag). Hur som helst måste vi beskriva alla idag förekommande varianter av krypgrunden här på wikipedia.--Nulldotnet 22 december 2008 kl. 10.40 (CET)

PS, God Jul! DS--Nulldotnet 22 december 2008 kl. 10.42 (CET)

Gents! Nu har ni hunnit kasta en hel del kritik på varandra och det, om något, är mindre bra. Wikipedia har utrymme för mer än en åsikt om hur en krypgrund skall byggas och vi har massor med utrymme för text, skisser, bilder och referenser. Om part A anser att krypgrunden görs bäst fuktsäker enligt metod A och part B hävdar att detta är orimligt med stöd av referens B är det sådant som mycket väl kan visas på i texten, men som inte behöver eller skall leda till pajkastning. Får jag i all stillsamhet föreslå att diskussionen hålls till artikelns diskussionssida där ni gemensamt och med andra kan jobba fram artikeln med hjälp av konsensus? Jag bistår gärna med råd och dåd i fråga om Wikipedias riktlinjers irrvägar, men då måste ni först enas om att ni har olika syn på saker och ting. Riggwelter 2 januari 2009 kl. 01.55 (CET)

Dragjärn

Inte har du händelsevis tillgång till en bild på ett sådant? Kunde vara bra i långdrag, eller i egen artikel. Taxelson 29 december 2008 kl. 23.07 (CET)

Ingen bild ännu, men jag har ett bra dragjärn i mitt privata lilla verktygsmuseum, bilden får bäst organiseras i som det heter i action in real life. Jag kan fixa det, har även bland annat en del olika yxor för timring och annat smått och gott. Dragjärnet kan man kompletera artikeln med, det är bättre att sammanhangets skull. Vi träffades för några dagar sedan vid stuga det har nog blivit lite fel tidigare än vi kom dithän, backstuga är mer ett torp ovan jord, det som är nedgrävt heter egentligen jordstuga, eller stensuga, kollade med Ne och Skansen och någon till, Jordstuga/stenstuga kan jag fixa foto till nästa gång solen skiner, jag har något foto sedan tidigare på ett fint objekt i västra Blekinge, men tyvärr en vacker kvinna i förgrundensvenboatbuilder 30 december 2008 kl. 01.03 (CET)

Bra, ser fram emot det. Kan du fixa bilder på den "traditionella verktygslådan" (och gärna den moderna också) för Timring, så är det toppen. Själv har jag (nästan) ingen praktisk byggerfarenhet på timmer. Jag brukar mest nyttja tillväxtborren i samband med sådana byggnader... Det där med olika slags stugor och innebörden i ordet, är inte helt lätt: Jag var nära att skriva en hel del annat som inte var riktigt rätt, men insåg i sista stund att jag var fel ute, innan jag han trycka på "spara" (Tur det, annars hade du fått mycket att städa efter mig!). I finnbygdssammanhang skiljer man ofta på pörte och (svensk)stuga, där den senare till skillnad från den förra har murad skorsten och fönster. Jag var på väg att skriva det i definitionen innan jag insåg att det hade blivit alldeles fel. Jordstuga/Stenstuga vore ju bra om det bleve en illustrerad artikel om. Sedan skulle vi behöva göra något åt Rökstuga som inte är alldeles encyklopediskt skriven. Om jag fattar rätt, så är det en samlingsbeteckning för hur med eldstad utan rökgång: eldhus, eldpallkola, (rök)pörte (bastu?)... Vet du hur länge sådana förekom i södra Sverige? Finns några kvar? Få se om jag hittar någon bra källa att reda ut det där med, om inte du hinner före förstås... (Måste dock ägna mig åt annat idag)Taxelson 30 december 2008 kl. 11.38 (CET)

Fin bild! Jag gjorde redirect från Dragjärn till Långdrag, och återställde länken till det förra i Timring. Tänker att det kan vara bra ifall någon senare vill skriva en egen artikel om Dragjärn. Också bra om man vill se vad som länkar just specifikt dit. Gott nytt år! Taxelson 1 januari 2009 kl. 11.16 (CET)

Det blir bra, historiken i det här sammanhanget växer säkert till sig. Jag kanske kan dra ett strå till stacken framledes. Det där med rökhus är vet jag inte när man slutade använda dessa i södra Sverige . Man kan se på ruiner efter till exempel jordhus/stenhus att alla har inte varit utrustade med skorsten, alla dessa ruiner som finns har inte varit jordkällare. Hus utan skorsten verkar varit utbrett lite varstans på det norra halvklotet, det finns mycket på andra länders sidor,[5] eller [6] här stenhus. Det har varit vanligt i olika länders lantliga hus [7][8] eller senare Korsvirkeshus där man har levt tillsammans med djuren [9] eller [10]. Den typiska gavelspetsen finns på hus i en del länder in i modern tid, och går även igen i moden arkitektur (Fußwalm)[11].(Även på mitt senast egna byggda hus)

Gott nytt år.

Jo det där blir ju rätt så rörigt, särskilt om man ska försöka få till ett globalt perspektiv, vilket ju är önskvärt. Har bara ögnat dina tyska länkar (läser det med ganska stor möda), men det verkar som om man där kanske fortsatt utveckla det äldre långhuset, som väl övergavs när/där man började knuttimra (eller började bygga med skiftesverk?) framåt vikingatid/medeltid? Jag skrev nu om artikeln Rökstuga, vilken entydigt handlar om det från Finland införda pörtet som finns i finnbygderna, främst norra Värmland. Man får väl lägga in fler betydelser om det behövs, och vid behov kan man ju flytta just denna innebörd till Pörte istället. Jag vet dock inte om begreppet "rökstuga" används för någon annan typ av byggnad på svenska. Taxelson 1 januari 2009 kl. 15.18 (CET)

[12] Här är text från Nordisk familjebok, verkar har funnits rökstugor lite varstans så även i södra Sverige och lite varstans [13]. Det verkar inte ha med husets storlek eller status från början, storleken på rökhuset berodde troligen mest på de boendes resurser. Husen eller vad vi vill kalla dessa bostäder har formats i sin tid runt eldstaden som från början var en fri öppen eld utan skorsten. Det finns inte mycket bevarat, efterhand har husen med de enklaste eldstäder fått en skorsten eller fått ge plats för ett vid tiden modernare hus. Det är en intressant kvällsläsningsvenboatbuilder 1 januari 2009 kl. 19.35 (CET)

Tack för dessa länkar. Jag knåpar med utgångspunkt från dem så sakterliga på en mer allmän text till Rökstuga (ny text) och planerar då att flytta den nuvarande texten till Pörte som nu är omdirigeringssida. Taxelson 3 januari 2009 kl. 11.51 (CET)

Det verkar som jag har kopierat in länkar fel, men du kanske fann resten på egen hand. Här ett bättre försök, Äril spis och ugn, drygt 20 sidor[14]. Den lapska torvkåtan som Nordisk husform, cirka 30 sidor [15]. svenboatbuilder 6 januari 2009 kl. 14.11 (CET)

Jodå, det var tillräckligt nära. :-) Taxelson 6 januari 2009 kl. 17.19 (CET)

Den tänkta förändringen nu genomförd. se Rökstuga. Tack för hjälpen. Taxelson 7 januari 2009 kl. 19.56 (CET)

Re: illustration till mall

Snygg bild! Det vi skulle behöva till mallen är en starkt förenklad, liten, svart/vit bild, gärna i vektorgrafikformat (svg, etc), där olika element kan färgmarkeras. Kanske 200x100 pixlar. //Rotsee 3 januari 2009 kl. 16.12 (CET)

Är det för många detaljer som inte finns i mallen på den här bilden? Här hänger jag inte riktigt med vad du menar, Har du något exempel på från något annat sammanhang med en likande Illustration vad du tänker på. Här är lite exempel, Illustrations with numberssvenboatbuilder 3 januari 2009 kl. 19.13 (CET)

Om den ska få plats i en navigationsruta utan att bli för stor måste den förenklas, och som sagt göras om i vektorformat, som t.ex. den här bilden. Man vill ju också kunna se på bilden vilken artikel man för ögonblicket befinner sig i, vilken man troligen enklast åstadkommer genom att färgmarkera aktuellt bildelement eller aktuell siffra på bilden. Det blir enklast om bilden innehåller få färger från början. //Rotsee 4 januari 2009 kl. 09.53 (CET)

Jag tror det är bättre att lägga bilderna på samlingsartiklar och där kortfattat förklara delarna. För de delar som det inte räcker med en kort förklaring för (t ex köl) har man en kort förklaring och en hänvisning till kölartikeln. Längst ner på kölartiklen och alla andra fördjupningsartiklar lägger man en se även-rubrik och hänvisning till samlingsartikeln. På så sätt så gör man sig av med mallen eftersom den riskerar att bli väldigt stor och där med ta upp för mycket plats i artiklarna den är i. Jag tror det blir bäst resultat om samlingsartikeln skrivs från grunden och sedan ser man vilka artiklar som man får med i sin helhet. På så sätt tror jag man skapar sammanhang och inte bara staplar artiklar efter varandra.--Kruosio 4 januari 2009 kl. 13.56 (CET)

Det är min tanke att en övergripande bild är mer som en navigationssida där man länkar sig vidare till respektive artikel, man kan fördjupa sig med text och eventuellt med en detaljbild. Bilden gaffelsegel har jag lagt in tidigare. Det är bara 13 detaljer med nummer, (och vad som är vad av dessa är inte enkelt att skriva in trots facit i handen) ska det var mer täckande för att för ett gaffelsegel utan toppsegel räcker det inte med 60 nummer för detaljer, hur ska det se ut på den bilden. Ska det vara inritat övergripande detaljer som det är på en träbåt/träfartyg får det var en hel del pixlar i bilden. Det här med olika färg har jag gjort för att betraktaren ska förstå att det är begränsningar mellan detaljer, som inte är enkelt att förklara med en svart-vit tekning i ett litet format som det här rör sig om. Jag har endast tagit med de viktigaste detaljer, för att det blir säkert 50-70 nummer om fler detaljer ska vara med på en miniatyrteckning som jag rittat, i så fall kommer även jag få problem med vad som är vad med små detaljer. Vi har en sandlåda sedan tidigare Användare:Kruosio/egna sandlåda för att kunna testa och diskutera fram lösningar, vi kan uppehålla oss där för sammanhangets skull. Motser gärna konsruktiv kritik och önskemål inför kommande tekningar så att dessa blir pedagogiskt utformande, utgångspunken ska vara den att betraktaren inte har någon kunskap alls i frågan. svenboatbuilder 4 januari 2009 kl. 14.57 (CET)

"Mindre" ändringar

Du verkar att vara frikostig med användandet av kruxet för "mindre ändring". Om du har det automatiskt ikruxat skulle jag be att du ändrar den inställningen. Sådant som du vill att andra skall notera skall du inte markera så, eftersom de då ofta inte syns på övervakningslistan. Exempel på olämplig användning av markeringen är inlägg på diskussionssidor och då du rättar vad som kan antas vara vanliga missförstånd i artiklar. Det är bättre att de andra som arbetar med artikeln noterar ändringen och kan diskutera den direkt, istället för att senare överraskas av att innehållet i artikeln ändrats. --LPfi 28 juli 2009 kl. 17.00 (CEST)

Det är fritt här på wikipedia att ändra texter oavsett vem som har lagt upp den från början, kan inte tänka mig att det finns undantag. Jag har frågat er först hur det ligger till om det inte kan vara ett missförstånd från er sida i artikeln Sigyn (barkskepp) . Kanske er källa inte uppger mer än vad ni har skrivet, vad vet jag. Jag kommer att klargöra och källbelägga några påståenden i texten Sigyn. Angående det ni skrivet i artikelns diskussion angående faktakontroll, (ifall ni ids ska ni titta efter) det var ert svar.

Att man skriver att ett fartyg har en viss längd verkar ställa till en hel del felaktigheter i andra artiklar när dessa översätts till andra språk.

Jag tagit för givet att de som skriver artiklar om segelfartyg också är införstådda vad dessa olika termer betyder. Som ni vet är en klyvarbom ej en fast del av skovet. Dessa måttuppgifter med kvl, vl, löa som används är praxis och kan inte tolkas fritt, (som ibland är det på ett annat vis). Som du ser på bild i artikeln Längd över allt längst ned, dessa bokstäver OA betyder over al.

Jag kan hålla med dig att det är lite förvirrande på den engelska sida, men det ändrar inte praxis.

Det finns exempel där man har gjort rätt på svenska wikipedia, säkerligen fler. Jag tror att de som förstår problemet håller med mig att det ska finnas vettiga riktlinjer hur en längd av ett segelfartyg ska angivas. Hur ska en läsare som inte har en aning tolka en artikel.

• http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Gladan_(S01)

svenboatbuilder 28 juli 2009 kl. 21.55 (CEST)

Jag är förvirrad. Jag ber att du skulle låta bli att markera diskussionsinlägg som "mindre ändringar" och så svarar du med ett inlägg markerat som "mindre ändring", så att jag inte skulle se det på min övervakningslista om jag inte enkom hade påkopplat visning också av "mindre" ändringar. Inte med ett ord berör du mitt ärende, som jag hoppas är begripligt, åtminstone efter en andra genomläsning.

Diskussionen om Sigyn och fartygsmått håller vi gärna där vi inledde den, på Diskussion:Sigyn (barkskepp), eller eventuellt på diskussionsidorna för dessa olika mått. Här, utan kontext, har jag svårt att förstå vad du (jag tänker fortsätta att dua om du inte explicit ber om annat) skriver.

Så klart får man ändra i artiklarna (och det var hövligt att be om klargörande först). Klart att det är illa att inte uppge vilka mått man använder eller använder måtten fel (här slarvade jag på grund av faktarutsmallens utformning). Vad gäller l.ö.a. är det ett faktum att praxis varierar och detta ändras inte av vad som står på en bild (igår angav artikeln ifråga att bogsprötet ingår i måttet). Sök gärna rätt på goda källor så som jag föreslår på Diskussion:Längd över allt.

--LPfi 28 juli 2009 kl. 23.25 (CEST)

Jag har inte flytat diskussionen hit. Jag brukar kunna se alla ändringar eftersom en del medvetet försöker smyga in fel i artiklar eller rent av gömma obekväma detaljer i sina diskussioner. Det där med att dua allt och alla förstår jag mig inte riktigt på. Inte för att jag är så värst gammal, utan det är en omedveten vana från yrkeslivet och även från privat som präglar. Personer som jag inte känner privat är ni, sie, okända och i synerhet äldre människor skulle säkert bli förnärmade om jag tilltallar dessa med du.

Praxis varierar inte i fartygskonstruktion , skrovets längd är alltid denssamma (oftast över tid) och står i mättbrev. En klyvarbomm kan variera i längd under tid, även på en och samma båt från en dag till en annan, inget konstigt med det. Det är upp till var och en här på Wikipedia att lägga fram källor för att bevisa sina påstående, er inbegripet, utan särställning. Rent allmänt tycker jag att det är en ren oförskämdhet att läsaren till en artikel ska ta fram fakta, (Vad nu texten kommer ifrån, oftast infogad?) så är det i mångt och mycket här på wikipedia. Att lägga till källor är särskilt viktigt för er alla som tycker att ni kan och vet allt. Jag har en stark känsla att det påverkar trovärdigheten positivt. svenboatbuilder 29 juli 2009 kl. 09.48 (CEST)

Ok, jag skall nia er. Att jag inte gjorde det ursprungligen berodde på att jag hade för mig att du-reformen slagit igenom ungefär 100-procentigt i Sverige och att jag är van att man duar varandra i gemenskaper sådana som jag uppfattar Wikipedia-gemenskapen är. Bra att lära sig nytt.

Jag ser också mindre ändringar, av samma orsak som ni, men det är irriterande att inte kunna använda den information markeringen borde ge ifråga om användare vars redigeringar man följt med. Jag har svårt att inte tolka markeringen som just att man försöker gömma vad man gör (också om ni och en del andra verkar beteckna alla ändringar som mindre).

Vad gäller källor håller jag långt med, också om jag i praktiken ofta slarvar, ofta för att jag tillför information i bristfälliga artiklar ad hoc, utan någon källa inom räckhåll (då förstås så att jag är försiktig att inte skriva sådant jag inte är säker på).

--LPfi 29 juli 2009 kl. 10.52 (CEST)

Alla bör eller ska skriva som man är van vid när det gäller tilltal, enklast så. Personligen tänker jag inte på det, eller upprör mig över sådana petitesser. svenboatbuilder 29 juli 2009 kl. 13.46 (CEST)

Angående redigeringskommentarer

Hej igen! Jag ber om ursäkt för mitt misstag. Nu hittade jag redigeringskommentaren bland raderingsloggarna här. Vad Användare:J 1982 gjorde var att han flyttade Curragh (Båt) till Curragh (båt), vilket var en korrekt åtgärd. När man flyttar en sida skapas automatiskt en omdirigeringssida från det gamla namnet. Den sidan, den gamla, raderade Användare:J 1982 och skrev till detta den mindre genomtänkta redigeringskommentaren. Mindre genomtänkt eftersom den i sig inte var språkligt korrekt. "Vi kan inte ha varenda misstag" heter det inte utan "vartenda misstag". Jag tror å andra sidan inte att det var riktat mot dig utan mer en allmän reflexion över att vi inte bör bevara alla felstavade sidor som blivit till omdirigeringssidor. Du får försöka glömma detta och gå vidare med dina fantastiska båtartiklar. De är verkligen imponerande! Vänligen, Rex Sueciæ 2 augusti 2009 kl. 13.27 (CEST)

Det kan förvisso vara sina egna kunskaper i Svenska språket som heller inte verkar vara de bästa Användare:J 1982 syftade på, vissa kunskaper i svenska bör krävas. Den uppattnigen får man inte. Skriva Dumma komentarer tar oftast längre tid än att rätta ett eventuelt fel, den tiden kan man använda till bättre saker eller hur.svenboatbuilder 2 augusti 2009 kl. 14.25 (CEST)

Absolut! Rex Sueciæ 2 augusti 2009 kl. 16.42 (CEST)

Du skriver ju bra artiklar. Jag riktar verkligen inget mot personer utan det var, som Rex Sueciæ, en radering av en felstavning. Har gjort några sådana, oavsett vem som skrev artiklarna. Felstavningar har raderats tidigare. Om de är vanliga raderas de. Jag har också gjort felstavningar, vissa har tagits bort men andra är kvar. Jag tycker faktiskt det går att diskutera vilka felstavningar och felskrivningar som skall raderas och inte. J 1982 2 augusti 2009 kl. 23.44 (CEST)

Källtips?

Hej, jag har funderat på att ta tag i och försöka bättra på Julle en smula, men vet inte vart jag skall vända mig i så fall. Du råkar inte ha några bra källtips? /Julle 24 september 2009 kl. 00.08 (CEST)

Hej, någon källa endast om jullen känner jag inte till. Jag har några böcker där man nämner jullen med ord och bilder. Det är inte en västkustbåt i ren bemärkelse, julle eller ordet joll i det marina var en skeppsbåt. Finns även Ålandsjulle, senare de moderna långedragsjullarna i trä eller Glasfiberarmerad polyester. Jag var på Marinmuseum i Karlskrona senaste dagarna, har även bilder på jullar från marinen. Jag kan scanna den aktuella texten i de böcker jag har och sända er om det är en hjälp. svenboatbuilder 28 september 2009 kl. 22.29 (CEST)

Det skulle det, om du har tid och lust. /Julle 28 september 2009 kl. 22.35 (CEST)

Tid har jag inte alltid, leva livet tar mycket av min tid. Jag kan sända det till er i dagarna, kanske finner ytterliggare något mer i någon annan bok. svenboatbuilder 28 september 2009 kl. 22.46 (CEST)

Intressant länk

Här är en länk som kanske kan intressera dig: arkeologisk rapport om galeaseen Jehu Jag stötte på den då jag googlade på Gråskärsbådan, som jag höll på att skriva en artikel om. Hälsn. -Islander 16 oktober 2009 kl. 21.47 (CEST) Hej islander. Jag har varit lite frånvarande en tid, kommer tillbaka med nya krafter. Tackar för länken, vi ses svenboatbuilder 10 november 2009 kl. 22.28 (CET)

Undersidor och arbetsro

Det ser ut som att du verkar försöka redigera Skeppsbyggnad, men inte får ha sidan i fred tillräkligt länge för att komma någon vart. Om du vill få jobba i lung och ro kan jag rekomendera att du gör en undersida till din användarsida genom att skapa en ny artikel med namnet på din användarsida, ett snedstreck och namnet på undersidan som så här: Användare:Svenboatbuilder/Undersida. Det underlättar förstås om du lägger en länk till den på din användarsida. Sedan är det bara att klippa och klistra, eller om artikeln är ny, att flytta den. Prova om du känner för det. Johan G 18 december 2009 kl. 02.37 (CET)

Tack, ni verkar förstår. Jag försökte fixa en sådan sida tidigare på kvällen, lyckades inte. Admin och tillbakarullare ska fixa klotter och hjälpa användare, inte sabba för användare, den lÄXAN får dom läsa på bättre. Jag har läst angående nya artiklar, man undvika att redigera de de närmaste timmarna för att undvika just det här problemet. Det borde så kallade Admin känna till! Mvh svenboatbuilder 18 december 2009 kl. 03.02 (CET)

Hej Sven! Tråkigt att du blev störd i ditt arbete av energiska användare. Förutom att arbeta på en egen undersida kan du också lägga in den här {{pågår|~~~|~~~~~}} mallen för att få arbetsro. Vänligen, Rex Sueciæ 18 december 2009 kl. 09.47 (CET)

Hej, ibland är det som på ett dagis.Kommande påfyllnad av text använder jag mallen pågår. Jag försökte lägga till en undersida, det blev en rödlänk troligen för att jag inte är en stor datornörd. Kan någon kolla på det är jag tacksam (Undersidan). svenboatbuilder 18 december 2009 kl. 10.06 (CET)

Den var röd för att det inte stod något på den. Jag har nu lagt in texten om Skeppsbyggnad på den och där kan du redigera i fred. Säg till när du är klar så kan jag hjälpa dig att infoga den i originalartikeln. Vänligen, Rex Sueciæ 18 december 2009 kl. 10.11 (CET)

Hjärtligt tack, den funkar endast med inlagd text. Jag lär mig bäst av att se hur andra har fixat Jag hör av mig när det är dags.svenboatbuilder 18 december 2009 kl. 10.22 (CET)

Hej, nu är får det räcka för stunden. I alla fall lite grovt fått med en del vad jag anser vara viktig i en början av skeppsbyggnaden. Det kan vara läge att flyta in text från min undersida till artikelfältet. Hur fungerar det? bra att veta till nästa gång? svenboatbuilder 20 december 2009 kl. 22.55 (CET)

Det är inte svårt alls. Kopiera bara all text från din undersida (här), och klistra in den i artikeln om skeppsbyggnad (här). /90.229.130.238 20 december 2009 kl. 23.10 (CET)

Skeppsbyggnadsartikeln

Snyggt jobbat! Jag har redan lärt mig lite nytt. Du har fått in väldigt mycket och länkat till ännu mer. Tackar. Johan G 21 december 2009 kl. 00.09 (CET)

Vi lär av varandra. Det finns mer historiskt som är väldigt intressant, får putsa in mer senare. Ska lägga in lite noter vid tillfälle, låter ligga lite först för korrekturläsning. svenboatbuilder 21 december 2009 kl. 00.20 (CET)

Svar på diskussion om dyslexi

Hej tack för att du skrev på min sida på wikipedia. Jo jag gör stavfel men jag försöker oftast rätta de direkt när jag ser det. Min stora svårighet är inte att skriva för det gör jag så ofta utan min stora svårighet är att läsa. Jag gör det rätt långsamt. Det innebär att det kan ta lite längre tid för mig att lära mig saker och mina talspråk på wikipedia kan vara lite dåliga i början.--Fanny SImplePlan 10 januari 2010 kl. 11.52 (CET)

Pamir (fartyg)

Jag råkade tyvärr klicka på rulla tillbaka när min mus inte ville reagera, och återställde sedan så det blev rätt. Ber om ursäkt för detta. Fortsätt med det bra jobb du gör här! GameOn 12 januari 2010 kl. 10.06 (CET)

He,he, grodor gör jag med, men något som inte hör hemma i respektive artikel har jag säkert inte lagt in som länk. Jag ska inte göra något med det här i dag, måste se om jag har någon bra litteratur, klart enklare att översätta Tyskan. Vi får se mvh. --svenboatbuilder 12 januari 2010 kl. 10.14 (CET)

Länkar till Projekt Runeberg

Hej Sven! När du ser länkar till Projekt Runeberg på formen runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=nfce&page=0501, vilken sökmotor använder du då? Även om dessa länkar fungerar, bör de kortas ner till formen http://runeberg.org/nfce/0501.html helt enkelt genom att klippa bort "display.pl?mode=facsimile&work=" och "&page=" och sätta dit snedstreck och .html på slutet. Jag har (med LA2-bot) städat upp flera sådana länkar. --LA2 9 februari 2010 kl. 16.34 (CET)

Hej Lars, jag använder firefox. Jag såg din febrila verksamhet in på sena timman i natt. Jag försökte ta tag i del länkar själv där jag vet om att jag har lagt länk till Runeberg, men det blev inte 100% kan jag förstå. Försöker göra efter er förebild här ovan i fortsättningen. Mvh Sven.

Skeppsbåt

Jag ser att du inte ansett "Med exempel från Svenska Flottan" vara relevant och strukit hela det avsnittet. samtidigt har du återinfört en störande blandning av tempus. Jag anser att flera av skeppsbåtarnas benämningar är historiska - hela systemet, standard förts i örlogens enhetliga terminologisystem, är historiskt, historiskt intressant och hör till historien även om terminologin i tillämpliga delar lever kvar idag. Se diskussionssidan och låt oss ta en funderare innan vi (och förhoppningsvis även andra) hjälps åt att få stil på en artikel som lever litet svajigt minst sagt. /213.112.194.93 10 februari 2010 kl. 17.40 (CET)

Hej, jag var redan som 15 åring FBU-medlem i kustarteriellt och är väll bekant med deras olika båtar, senare även yrkesmässigt varit i kontakt en stor del med flottans fartyg. Att Svenska flottan skulle vara en regel för en viss båttyp kan jag inte förstå. Om vi tar en gigg från flottan, dessa kan skilja sig väsentligt ifrån varandra, det finns ingen enhetlig ritning, även slupar, jullar med flera har olikheter. På så sätt som det skiljer sig även mellan olika båtar inom det civila. Tittar vi i andra uppslagsverk hur man där beskriver dessa olika båtar, (även skeppsbåtar) där beskrivs inte båtar i preteritum. Det kan så vara att dessa skeppsbåtar tillhör det förgångna i flottan, för den skull behöver skeppsbåtar inte ha spelat ut sin roll som båt. Det finns mycket att göra i båtarnas värd här på wikipedia, vi får vara glada för alla som bidrar. Starta en gärna en användarsida, det gör det trevligare oss i mellan som fördriver fritiden på det här projektet. --svenboatbuilder 10 februari 2010 kl. 21.47 (CET)

Nu har jag lagt till referenser i Skeppsbåt resp Gigg (båt). Du ser, att när man börjar undersöka saker närmare, så finner man sådana egendomligheter som att båtskrå från början var något annat än det är idag (Föga förvånande - idag anser de flesta att hiva betyder lämpa/låta gå/etc. Yrkesverksamma håller dock fast vid gamla betydelsen av hiva, av någon anledning med undantag för bibetydelsen kasta).

Jag är inte nöjd med att dävertar, båtskrån, -klampar, brokar osv finns i artikeln skeppsbåt på detta sätt.

Ett tag tänkte jag att dävert, båtskrå etc skulle peka på en gemensam, alldeles egen artikel, men vilken skulle den vara, om inte skeppsbåt?! Kan du se, om och hur man med en ny avdelning/underrubrik i artikeln kunde rymma allt detta, eller om annan lösning är bättre? Att något måste göras som det nu ser ut är dock klart./ 213.112.194.93 19 februari 2010 kl. 11.44 (CET)

Språket är i en ständig utveckling, liksom vi också. Ord har oftast flera betydelser, det finns en sida Båtskrå sedan tidigare med diskussion. Man kan där lägga in klampar, och andra detaljer under en egen rubrik, länkningen blir båtdävert. Även vid båtdävert, tidigare även ett avsnitt om sängdävert. Där kan man lägga in dessa olika utrustning för att hiva upp eller fira ned båtar. Vi kan försöka använda källmallen Mall:Runeberg.org, det blir enklare för NF är att betrakta som alla andra källor. Man får ta lite hänsyn till språkets utveckling. Jag skrev på diskussion gigg en liten tanke, har även något foto som jag ska ladda upp till gigg. Det här med kannonslupar kunde vara under egen artikel, det finns flera där till. Bilder för att illustrera med kanske ni har en del, jag kanske kan fixa något, om du har någon önskan. Trevligt att ha dig här, flera skriver för att dom är intresserade av segling eller sjöfart, erfarenheten och kunskapen är det si och så med. Jag tycker mig kunna avgöra en person kunskaper i det här ämnet utifrån hur hon/hans stil att formulera sig. Det finns några ganska duktiga som tyvärr inte är så aktiva för tillfället. Det är en brist med kunnigt folk här, vi får hoppas att det ändrar sig. svenboatbuilder 19 februari 2010 kl. 15.36 (CET)

Källor

Det är bra att ni lägger in länkar till möjliga källor för olika artiklar. Men: lägg dem inte som källor utan att faktiskt kontrollera att innehållet i artikeln stämmer med vad som står i källan. Då blir det helt fel, framförallt blir det svårt att skilja på artiklar som bygger på trovärdiga källor och artiklar som skrivits utan egentliga källor (artiklar kan förstås bygga på källor som inte finns utskrivna, alltså motsatt problem, men det får vi tillsvidare leva med).

Då det är frågan om källtips, så passar länkarna utmärkt under Externa länkar. Vid behov kan man lägga in en kommentar så att andra redaktörer förstår varför länken är intressant. Ett annat sätt är att kontrollera eller lägga in någon information med hjälp av källan och hänvisa till den med en fotnot. Då kommer källan bland källorna utan att den ger intryck av att verifiera hela artikeln.

Med vänlig hälsning --LPfi 12 februari 2010 kl. 12.49 (CET)

Är det något speciellt sammanhang som ni vill specificera? Mvh--svenboatbuilder 12 februari 2010 kl. 17.47 (CET)

Jag tyckte mig ha lagt märke till det några gånger tidigare och såg ett antal redigeringskommentarer som tydde på liknande, men låt mig ge några färska exempel.

• I Bog (nautisk_term) stöder NFB endast en enskild uppgift. Här är det alltså missvisande att inte använda fotnot, om också källan inte direkt motsäger vad som står i artikeln.
• Motsvarande gäller Logg (mätinstrument), där definitionen och avsnittet om handlogg stämmer med NFB.
• I Hjulångare lyckades jag inte med rimlig möda hitta något som skulle styrkas av källan.
• I Boj stämmer två av användningsområdena, men bojarna som används som sjömärke har förändrats så mycket att NFB inte är särskilt relevant för artikelns innehåll.

--LPfi 13 februari 2010 kl. 22.19 (CET)

Det är klart att inte dessa artiklar är skrivna efter NFB. Jag har endast snabbt läst igenom för att se om det finns någonting som stämmer överens någorlunda. I tex boj kan man få lite historik om bojar. Det är oftast vid artiklar som saknar källor som jag har lagt in NFB, mer som en vink här finns att sortera, eller att artikeln innehåller felaktigheter som behöver rättas till. Källkritik, får vi alla utöva i det dagliga livet. Allt som finns på NFB är inte ok att skriva in, men det finns mycket intressant historiskt sett i NBF som var och en kan läsa vidare. Oftast behövs fler källor till som kompletterar varandra, tar man bort NFB som källa kan det vara problem att finna en ersättare. --svenboatbuilder 13 februari 2010 kl. 22.52 (CET)

Att dessa artiklar inte är skrivna efter NFB är problemet, om NFB står som källa. Källkritik är bra, men om det är uppenbart att det som anges som källa inte kan vara källa för vad som står i artikeln så sänker det Wikipedias trovärdighet väldigt mycket. Om det inte är uppenbart ... Ja då kommer många läsare att tro att artikeln är skriven enligt sakkunniga källor och många redaktörer kommer att tro att artikeln inte behöver faktagranskning.

Det är alltså helt fel att sätta in en källa om man vill påpeka att artikeln innehåller felaktigheter. Det fungerar ju precis tvärtom. Sätt i de fallen in NFB (eller annat lättillgängligt verk) under externa länkar och lägg {{källa behövs}} efter det som verkar fel.

Jag är alltså inte emot att använda NFB som källa, alltså att hämta kunskap därifrån, och om NFB använts som källa så skall den stå under Källor. Men om NFB inte (ännu) använts som källa så skall den inte stå under Källor. Och om NFB inte använts för att skriva eller verifiera en större del av artikeln så borde man ange vilka uppgifter den använts till (med fotnot eller kommentar).

--LPfi 14 februari 2010 kl. 02.53 (CET)

Det här har med källor har stötts och blöts här av alla möjliga tyckare under årens lopp. De större mängden artiklar har fortfarande inga källor, det tillkommer nya varje dag! Detta är det egentliga problemet. Jag anser att var och en rannsakar sig själv i första hand och ställer sig frågan, var har jag skrivit utan att lägga till källor? Först och främst bör man vara ett gott exempel själv, särskilt om man avser att kritisera andra. Jag anser att det inte är något fel att använda NFB som källor, man kan lägga till mallen {{Fler källor}} behövs. Personligen anser jag mig kunna sortera ut vad som passar och inte passa från en motsvarande artikel i NFB. Jag har stor erfarenhet från jobbet och där under åren träffat mängder med människor i hamnar eller på mässor som berättar hur båtar eller fartyg, byggs och seglas eller handhavs med mera. Det finns nog inget fackområde som är mer influerat av skrönor, påhitt av alla de slag. Dessa skrönor/hittepå berättas av lekmän från professorer till skomakare för att ta något exempel, kan även vara så att professorn är mer påstridig att hans kunskap/skröna är rätt. Dessa skrönor och hittepå finns säkert här på wp i stor utsträckning.

--svenboatbuilder 14 februari 2010 kl. 12.58 (CET)

Visst är avsaknaden av källor det stora problemet. NFB är ofta en bra källa, visst, och {{Fler källor}} är en bra varning att allt inte täcks av NFB. Det problem jag försöker ta upp här är när NFB (eller något annat verk) läggs in som allmän källa, utan att det syns att denna källa inte täcker materialet i artikeln. Jag har ibland själv slarvat med detta, då jag skrivit utgående från NFB, men kompletterat med egen kunskap: jag vet inte riktigt hur den situationen skall behandlas (risken för att falla för skrönor finns förstås i de fallen, men om man skriver tillräckligt försiktigt blir det bättre än att kopiera en skev vinkling från NFB).

Hur som helst, det konkreta problemet: om en artikel har en allmänt angiven källa, så tror både läsare och redaktör a priori att källan stöder vad som står i artikeln. Källan gör att eventuella vandringssägner i artikeln uppfattas mer trovärdiga. Om man använder fotnoter eller annars inte anger verket som allmän källa slipper man det problemet.

--LPfi 15 februari 2010 kl. 14.11 (CET)

Problemet är oftast inte källan, det är artikeln i sig själv som är problemet eftersom det skrivs en hel del utan kunskap eller ringa sådan. Det finns en hel del som behöver åtgärdas efter källor.

Jag fann den här texten, På mindre farkoster kan kollisionsskottet förekomma som enda vattentäta skott. Annars bör farkosten hållas flytande om vilken som helst av de med vattentäta skott avskilda avdelningarna vattenfylls, vilka som helst två avdelningar vattenfylls (med tanke på skador vid själva skottet), eller också ett givet större antal avdelningar, på normala större fartyg. Vattentäta skott kan förekomma också i fartygets längdriktning för att undvika alltför kraftig slagsida, som annars kan uppstå då vatten tränger in, i synnerhet i fråga om vissa fartygstyper. De vattentäta skotten skall byggas tillräckligt höga, så att deras övre kant inte hamnar under vatten då fartyget går djupare eller börjar luta på grund av läckan. Det är ofta nödvändigt med olika typers genomföringar mellan avdelningarna, i form av såväl rör som dörrar, och dessa måste kunna spärras av pålitligt vid läckage, helst både automatiskt och manuellt. Situationer som inte beaktats vid utarbetning av konstruktionsregler, obetänksmhet vid ombyggnad eller ifråga om konstruktionsdetaljer eller slarv vad gäller rutiner ombord kan leda till att sådana genomföringar låter vatten i större eller mindre mängd läcka mellan avdelningarna, möjligen med katastrofala följder.

Det finns för övrigt en Wikipedia:Bybrunnen eller Wikipediadiskussion:Källhänvisningar med flera där man kan tycka till om källor eller vad man vill. -svenboatbuilder 15 februari 2010 kl. 16.09 (CET)

Cutty Sark

Jag tar bort en del orimliga uppgifter som du lade in i Cutty Sark, den 15 april 2008 kl. 23.11 (bland annat 18 märssegel: är detta antal segel ombord, inklusive reservsegel?). Har du någon aning om varifrån du fått uppgifterna, så att man antingen kan avskriva hela källan som oseriös eller kolla vad som gått på tok? --LPfi 7 mars 2010 kl. 11.07 (CET)

Aha! Det de 18 märsseglen avser förstås övre och undre märssegel och motsvarande läsegel. De egentliga märsseglen är ju inräknade också bland de 16 råseglen (3x5+skejsel på stormasten?). Och de fyra förseglen är ju också stagsegel. --LPfi 7 mars 2010 kl. 11.45 (CET)

Vid tillfället har jag endast kopierat från Engelsk eller Tysk iw sida, kommer ej ihåg vilken. Ibland en snabb väg att fylla på en artikel, men kan innehålla felaktigheter. Kollar i mitt bibliotek vid tillfälle. Vad jag förstår behövs en faktakoll här också, som på många andra ställen. Är nu lite mindre aktiv, men uppdaterar mig här dagligen.--svenboatbuilder 7 mars 2010 kl. 15.40 (CET)

Krumhultar

Jag provade att korrekturläsa gamla nummer av Post- och Inrikes Tidningar på Wikisource, och bland mycket annat finns där en del offentliggöranden av beviljade patent. Får du ut något av det här patentet från 1862, som handlar om "förbättringar i båtbyggeri samt i de machiner, som för båtars konstruktion användas"? Ritningarna är inte bifogade, och jag förlorar mig helt i texten om snedning av krumhultar och annat för mig okänt. --LA2 6 april 2010 kl. 05.52 (CEST)

Hej, intressant att någon lagt så mycket möda på att förenkla träbåtsbyggande för 150 år sedan. jag förstår tillvägagångssättet i det mesta utan ritning på apparaten. Här kort: Det beskrivs en ram eller fixtur efter tänkta båtens form där man monterar köl, stävar, spant (krumhult) (Tyska krümholz). Det handlar om att bygga på kravell och båtar i en enhetlig serie. Anordningen är att likna med ett mallställ [16]. P.s. (Kanske borde lägga in bilden från tyska sidan, bättre än ingen alls). Tillvägagångssättet att bygga en båt är svårt att förstå för en novis utan bilder, detaljer kan lätt tolkas fel. Han går igenom hur nåten hyvlas upp med maskin samt vinkeln på spanten med en slags fräsmaskin med en ställbar cutter, (snedning av krumhultar) (har själv använt fräsmaskin på detta vis). Bandsåg med bord som vinklades efter krumlinjen vid snedsågning av spant var vanligare vid båt ock träskeppsbyggnad. Han beskriver även basning, ett bredare stycke trä som böjs för att senare klyvas upp till flera spant. Träbåtar och träskepps anatomi kan vara till hjälp att förstå olika byggnadsdetaljer i ett skrov. Var språket av nutida karaktär, troligen mer lättläst och enklare att förstå för gemene man. Tänker du snygga till språket eller vad är tanken? svenboatbuilder 7 april 2010 kl. 01.08 (CEST)

Här är syftet enbart att korrekt återge texten, sådan den var tryckt, så att den blir sökbar. Jag vill arbeta mig igenom några fullständiga nummer av tidningen och korrekturläsa hela texten, för att kunna bedöma hur stort arbete detta är. (Det visade sig vara rätt jobbigt, eftersom ursprungstexten hade många OCR-fel.) Just patentansökan är väl inte så användbar, om uppfinnaren inte är någon känd person, men tidningarna innehåller andra notiser som ibland kan användas som källor i Wikipedia. Post- och Inrikes Tidningar kan bli ännu en lättillgänglig källa, ungefär som Nordisk familjebok, och då vill man ju inte bara digitalisera en enstaka artikel, utan hela verket (alla årgångar, alla nummer). --LA2 7 april 2010 kl. 01.36 (CEST)

Slup

Hej! Du är efterfrågad! Se här: Diskussion:Slup#Kungaslup_.26_salsslup Allt gott, /Urbourbo 3 maj 2010 kl. 21.30 (CEST)

Hej, Det är hög tid att sjösätta den här artikeln, vår och sommar är jag efterfrågad i jobbet. jag har ingen källa hemma, tittar in på Marinmuseum på fredag, om där finns något som jag kan använda.

OK kul! :) /Urbourbo 3 maj 2010 kl. 22.40 (CEST)

Tittade på Tyska wikipedia, om jag mins rätt kan du läsa den också, klart är att Kungaslup har en lång tradition [17]. Populär historia [18] --svenboatbuilder 3 maj 2010 kl. 22.49 (CEST)

Det verkar endast vara Sverige och Thailand som använder kungaslup. Thailändsk kungaslup, Royal Barge Procession [19]--svenboatbuilder 3 maj 2010 kl. 23.33 (CEST)

Tillbakarullare

Hej, du fick precis tillgång till tillbakarullningsverktyget, om du skulle råka komma över något klotter kan du numera snabbare återställa och om du inte använder verktyget gör det ingen skada. mvh Ghostrider ♠ 13 maj 2010 kl. 23.11 (CEST)

Hej, det händer att jag finner dyligt, provar vid tillfälle hur det fungerar. hälsning --boatbuilder 13 maj 2010 kl. 23.53 (CEST)

Förklaring tack!

Hej. Jag hoppas att du kan förklara din tillbakarullning i artikeln solen.--Dh8b-Bidrag 21 maj 2010 kl. 12.14 (CEST)

Ett misstag, blev helt enkelt förskräckt av att få se en hel sida med fuck you. Kollar bättre i fortsättningen om det finns en nyare version. --boatbuilder 21 maj 2010 kl. 12.24 (CEST)

Det är okej. Alla kan vi göra misstag.--Dh8b-Bidrag 21 maj 2010 kl. 13.15 (CEST)

Jag såg också tillbakarullningen, men jag tog för givet att det var en olyckshändelse. Att det uppstår konstigheter i samband med redigeringskollisioner är inte så ovanligt, men att en seriös användare som Svenboatbuilder skulle fylla en sida med könsuttryck är väl så osannolikt att det knappt behövde kommenteras? / Law_D 21 maj 2010 kl. 13.21 (CEST)

Återställningsfunktionen

Hej, använd inte återställningsfunktionen till sådant här. Det var ett helt vanligt (om än provocerande skrivet) diskussionsinlägg. Det finns ingen anledning att ta bort sådana, och definitivt inte med hjälp av återställningsfunktionen som bara ska användas till att ta bort klotter. Visserligen låg inlägget fel, men då ska man flytta ner det längst ner och lägga in en rubrik, inte radera det. /Grillo 1 juni 2010 kl. 11.26 (CEST)

Galjonsfigurer

Det har skett en sammanblandning av galjonsfigurer. Ärans galjonsfigur har hamnat på Dristighetens plats. Detta är ärans galjonsfigur [20] och detta är Dristighetens [21] Jag lägger bilden på rätt fartyg. Mvh Goombah 4 oktober 2010 kl. 21.05 (CEST)

Hej, upptäckte misstaget några timmer efter det jag lagt upp bilden, tog en ny bild samma dag på rätt figur, nu uppladdad till artikeln. Hälsning --boatbuilder 4 oktober 2010 kl. 23.05 (CEST)

Galeas

Jag undrar lite över en ändring som du gjort i artikeln. Du har för det första tagit bort hänvisningen till tidigare betydelse, som LPfi rätt elegant hade formulerat i artikelns början, och för det andra säger du att galeasen är en slättoppsskonare, vilket enligt min vokabulär skulle strida med följande mening, att den främre är stormasten. Så som jag har förstått, betyder slättoppare uttryckligen att bägge (eller alla) master är lika långa, vilket de inte alls nödvändigtvis är på galeaser i allmänhet. Jag är inte helt klar över definitionerna på skonare och skonert (och de förefaller variera från hamn till hamn), men jag tycker det där borde kollas mer noggrant. -Islander 17 november 2010 kl. 18.09 (CET)

Jag ändrade nu inledningen, i sak till vad som stod före ändringen. Formuleringen som infördes stred klart mot vad den samtidigt införda källan, Nordisk familjebok, angav. Där stod det att att galeasen till skrovet i huvudsak är lika en skonare (vilket måste tolkas som att den inte är en sådan, åtminstone inte allmänt) samt att den ofta har rår på stormasten, vilket utan vidare strider mot att galeasen allmänt skulle vara slättoppad.

Det är väldigt besvärligt när en etablerad användare redigerar på det här sättet. När någon inför en allmän källa antar man utan vidare att de samtidigt gjorda ändringarna är i enlighet med den källan (för källor man inför i fotnoter begränsas antagandet till formuleringen före fotnoten).

--LPfi 6 januari 2011 kl. 17.34 (CET)

Återkommer med det här väldiga besvärande efter moderna källor. Det kan alltid vara bra att kunna jämföra vad andra källor säger, så är det med det mesta. Nordisk familjebok kan vara en vägledning i mycket men ack inte allenarådande som källa. --boatbuilder 6 januari 2011 kl. 17.54 (CET)

Här krävde jag ingen modern källa. Jag framhåller endast att det du skriver inte får strida mot vad som sägs i den källa du anför. Det var problemet i vår senaste diskussion (du bytte senare källa i den artikeln, så att du fick stöd för det du skrev, vilket var ok, men du höll tyst om det i diskussionen). Och om du inför en källa samtidigt som du ändrar texten (på ett enda ställe i det här fallet) måste man anta att det är den källan som du anser stöder det du skriver. Och om du inför Nordisk familjebok som källa (vilket du gjorde båda gångerna) skall du inte anklaga mig för att källan inte är pålitlig till alla delar. --LPfi 6 januari 2011 kl. 18.11 (CET)

Var anklagar jag dig att källan inte är pålitlig, vad kan jag läsa den anklagan? Angående nyansering av texten så återkommer jag med moderna mer omfattande källor till en utförligare text, det tror jag inte medför något problem! Det lär inte bli i kväll, ni får lugna er med detta--boatbuilder 6 januari 2011 kl. 18.38 (CET)

Tjäröfjorden

Hej! Håller fullständigt med dig om att det inte finns någon fjord i Blekinge. Om jag minns rätt finns endast EN ENDA riktig fjord i Sverige, och det är Gullmarsfjorden i Bohuslän. Dock - ordet fjord förekommer som ortnamn på många ställen, även om det är oegentligt, så även i Blekinge. Vattenområdet heter onekligen Tjäröfjorden. Se här: http://kartor.eniro.se/query?what=maps&search_word=&geo_area=tj%C3%A4r%C3%B6fjorden&from= Då får det stå så i Wikipedia också! Tack för mig! ChrisΨ 5 januari 2011 kl. 20.35 (CET)

Du menar eftersom Tjäröfjorden är falsk information, bör det stå på Wikipedia. Det är inte bara till att redigera, man måste veta om vad som är rätt eller fel. Av viken anledning tror du att Eniros karta har rätt namn, det heter Träröfjärden där Tjärö ligger, ön ligger utanför Järnaviksfjärden och inte i någon fjord. jag har sjökortet Utlängan - Tärnö på väggen framför skrivbordet, med andra ord direkt framför näsan. Det går inta att lägga upp ett sjökort här, endast länkar till namn http://www.viss.lst.se/Waters.aspx?waterEUID=SE561005-150250.

Av vilken anledning tror du att jag tog bort Tjäröfjorden, skriv det här. Jag anser att du ställer tillbaka infon som det var tidigare utan fjord! Tack för mig.--boatbuilder 5 januari 2011 kl. 22.11 (CET)

Hej igen! Om det är så att Eniro och andra kartor har kallat området för 'fjord' istället för 'fjärd', varför ändrade du då inte just det ordet? Att ta bort informationen helt och hållet på grund av att det inte finns några fjordar i Blekinge blev faktiskt galet. Det är som om jag skulle ta bort hela artikeln om "Slottsskogen" i Göteborg med motiveringen att det inte finns något slott i Göteborg. Jag kan inte avgöra vad som är det "riktiga" namnet på området annat än att se på just kartor, och om man tar till den något osäkra google-metoden så är Tjäröfjärden med 170 träffar bara något vanligare än Tjäröfjorden, med 111, så det gav inte något besked åt endera hållet. Rätta informationen och ange en källa, det är mitt råd till dig! Dina insinuationer om att jag menar att falsk information bör stå på Wikipedia tycker jag bara är oförskämda. Jag vill, liksom alla andra, att korrekt information ska stå i artiklarna. ChrisΨ 6 januari 2011 kl. 16.41 (CET)

Det är bättre ni går efter officiella kartor utgivna av Svenska myndigheter det är mitt råd till er innan ni ändrar. Googla klarar de flesta utan att behöva gå till wikipedia för att få fel spegelinfo. Ni kanske inte förstod kartan från smhi, tipps rulla ned lite. http://www.smhi.se/sgn0102/n0205/havsomr/uppd_kartor.pdf --boatbuilder 6 januari 2011 kl. 17.02 (CET)

Det är uppenbart att du mer är ute efter att slå folk på fingrarna än något annat. Jag ser ingen anledning att framföra något till någon som svarar med syrligheter. Trevlig trettonhelg! Kram! ChrisΨ 6 januari 2011 kl. 17.52 (CET)

(Redigeringskonflikt) Eniro torde också använda material från svenska myndigheter. Om det är strid om namnet så måste också den användare som tror sig veta klara av att presentera någon ordentlig källhänvisning. Jag antar att du menar att namnet finns i formen Tjäröfjärden på sjökortet, men säg det då rent ut! Sjökortets datum vore också på sin plats, med tanke på att det kan röra sig om ett tryckfel. Eller annat fel, sjökort är inte nödvändigtvis pålitliga vad gäller namn på annat än fyrar. I det här fallet används tydligen båda namnformerna och då är namnet på sjökortet ingen indikation på att inte också den andra namnformen skulle användas. --LPfi 6 januari 2011 kl. 17.56 (CET)

Inte heller jag förstår Svenboatbuilders inlägg på min diskussionssida. Jag wikiformaterade sidan genom att lägga till rubriker och plötsligt får jag smäll på fingrarna av dig. Vad menas? Riggwelter 6 januari 2011 kl. 17.58 (CET)

Titta på denna länken från smhi sidan 50 [22] Anser ni att Eniro är mer tillförlitligt är det upp till er att använd som källa. Det var fyra redigeringar efter jag ändrade Tjäröfjorden till Tjäröfjärden, att jag inte tog mig tid att syna alla dessa fyra redigeringar om detta enda ord, är inte att slå på fingrarna. Eftersom det troligen är ännu fler som är osäkra eller inte har kunskap om vilka Svenska kuststräckor och skärgårdsvatten samt insjövatten kallas fjord respektive fjärd, då kan det vara på tiden att det blir utrett en gång för alla. Det är enklast den här frågan diskuteras på någon annan sida än den här användarsidan, det finns säkert andra användare som också vet vad som är vad. --boatbuilder 6 januari 2011 kl. 19.11 (CET)

Jag lämnar den här diskussionen, eftersom jag vet väldigt litet om svenska ostkusten och du aldrig förstår det jag försöker förklara. Men det finns faktiskt orter och områden med flera namn eller namnformer. Att det ena förekommer på en till stora delar pålitlig karta betyder inte att inte ett annat namn skulle vara spritt. Och om du anser att de kartor du använder är pålitliga vad gäller ortnamnen så måste du kunna motivera det. Min erfarenhet av finska kartor gör mig ytterst skeptisk till att dra säkra slutsatser av en karta som inte i första hand är till för att dokumentera namnskicket. Också i det fallet skulle jag gärna läsa de till kartan hörande kommentarerna innan jag uttalade mig (företeelser som har officiella namn är en annan fråga, där stämmer kartorna för det mesta). Och att vattenområdet inte är en fjord har ganska litet att göra med vad det faktiskt kallas. --LPfi 6 januari 2011 kl. 21.53 (CET)

Om man wikifierar genom att lägga in rubriker är det inte samma sak som att ta parti för eller emot en källas pålitlighet, vilket du tycks ha uppfattat att jag gjorde. Att då få en kommentar som den jag fick blir för mig ganska svårförståeligt. Det gäller alltså att, innan man kommenterar någons ändring, kontrollera vilken typ av ändring personen faktiskt gjorde. Annars kan det mycket väl tolkas som smäll på fingrarna. Mitt tips till dig är alltså att först kolla vem som gjort vad och sedan diskutera. Inte bara slugga till höger och vänster, för då blir det fel. Nog om detta nu, vi har ett uppslagsverk att skriva. Riggwelter 7 januari 2011 kl. 17.43 (CET)

Du får en blomma, en stor en. Jag är mest vinteraktiv, vissa rutiner blir då mer avlägsna. Vi läggar det här bakom oss och kör vidare, finns fortfarande massor att göra för mig i min nisch som tyvärr inte har så stor uppslutning av användare. mvh --boatbuilder 7 januari 2011 kl. 22.33 (CET)

Jag vill ha acceptabla källor för saker det här, jag är väl informerad om den Svenska kusten, många kuststräckor kan jag extra väl. Det här ligger på Bybrunnen, det kanske finns någon mer som förstår problemet mad att med att ha olika namn för samma plats samt var gränsen ska dras. Det finns troligen en praxis som vi kan använda här. Det är kustens uppkomst och beskaffenhet som avgör om det en fjärd eller fjord. --boatbuilder 6 januari 2011 kl. 23.05 (CET)

Rättesnöret i namnfrågor är Lantmäteriet och enligt Kartsök finns det 10 naturnamn i Blekinge som slutar på -fjorden och två på -fjord.--Edaen 6 januari 2011 kl. 23.45 (CET)

Fjärd och fjord är inte det samma i naturen på grund av dess olika geologisk beskaffenhet. Jag har även ställt frågan till myndighet eftersom båda namnen verkar användas vid just Tjärö, hoppas på svar efter helgerna. --boatbuilder 7 januari 2011 kl. 22.33 (CET)

Men problematiken handlar ju inte om huruvida Tjäröfjorden är en fjärd eller fjord. Det är fjärd som heter Tjäröfjorden (Åtminstonde det vanligaste och det som det verkar lokalt använda namnet). Blasieholmen är ingen holme, men ingen skulle komma på idén att försöka ändra namnet för platsen inte längre är någon holme. Fjord/fjärd är i grunden samma ord, det fornnordiska fiorþber, det ena på västnordisk dialekt, det andra på östnordisk. Sedan har orden genom skillnaden mellan Norska och Svenska kustlandskapen orden fått olika betydelse av att syfta på olika typer av havsvikar. Blekinge har tillhört Norge-Danmark och därmed bevarat det Norsk-danska ordet, även om det verkar som det östsvenska namnformen fjärd trängt in i landskapets östra delar.--FBQ 7 januari 2011 kl. 23.15 (CET)

Lufttorkning

Kan du se om mina illustrationer till artiklarna Brädgårdstorkning och Brädgård är korrekta?--Edaen 1 februari 2011 kl. 19.29 (CET) Det är ok med bilderna, har varit lite lat här i vinter, hämtar energi och återkommer.--boatbuilder 1 februari 2011 kl. 22.59 (CET)

Ensfyr m.fl.

Se Diskussion:Ensfyr --NERIUM 4 februari 2011 kl. 14.47 (CET)

Sjötermer

Jag ser att du lagt in en mängd artiklar i Kategori:Sjötermer, kanske på grund av min beskrivning av kategorin. Jag tror det vore bra att begränsa kategorin till det som i första hand är en term och bara i andra hand något påtagligt. Till exempel är styrbord och babord sjötermer för något folk vanligen kallar höger och vänster, men däremot är mast i första hand någonting, också om ordet främst används på sjön. --LPfi 7 mars 2011 kl. 22.31 (CET)

Jag tittade in på portal sjöfart och sjötermer, för mig är alla ord som är förknippade med sjöfart, båtar och segling sjötermer. Artikel mast borde begränsas till var och sitt användningsområde, radio och tv mast, signalmaster och så vidare, (olika betydelse) och föreningssida.

• Master för båtar och skepp bör ha en egen kategori, till exempel -mast och rigg-.

Själv vill jag kunna gå till de olika iw kategorierna på de större språken och finna samma sak i mesta möjliga mån där som på svenska wikipedia, försöka rätta svenska iw efter de större språken bör vara en utgångspunkt rent allmänt.

--boatbuilder 8 mars 2011 kl. 00.03 (CET)

Problemet är att Kategori:Sjötermer då kommer att innefatta allt som finns under Kategori:Sjöfart, Kategori:Segling och sannolikt något annat kategoriträd. Nyttan med kategorin är då ytterst begränsad. Var finns "portal sjöfart och sjötermer"? Jag har sökt efter något liknande utan resultat. --LPfi 8 mars 2011 kl. 00.18 (CET)

Sjöfartsportalen finns här sedan fyra år [23] --boatbuilder 8 mars 2011 kl. 00.29 (CET)

Bra! Jag vet inte hur jag sökte i tiderna då jag inte hittade den (då var jag oerfaren). Nu sökte jag på nytt, men slarvigt, då jag trodde den inte fanns. --LPfi 8 mars 2011 kl. 15.38 (CET)

Rumskullaeken

Jag vet inte vad du höll på med men det var ingen lyckad redigering. Du åstadkom ett antal stavfel och dålig syntax. Jag återställer din ändring. -Arne Saknussem 22 november 2011 kl. 17.15 (CET)

Kan du ge något exempel på vad som var stavfel samt vad som inta var lyckat? --boatbuilder 22 november 2011 kl. 18.12 (CET)

Hela stycket om skyddsåtgärder blev avklippt och allmänt fel. Men nu har vi båda byggt vidare och artikeln blir allt bättre. Ha en bra kväll! -Arne Saknussem 22 november 2011 kl. 21.56 (CET)

Nåt om nåt

Hej Sven, kan du ge nån klarhet här Diskussion:Nåt tro? Moberg (disk) 5 september 2012 kl. 16.43 (CEST)