Hur tar man fram sidstatistik?Generera och skriva ut artikel i PDF-formatPresskontaktens aktiviteter, 1. kvartalet 2014
3 februari: svarar på frågor från förlag om hur källan ska redovisas om man använder texter från Wikipedia i en bok.[1]
4 februari: Ytterligare vändor i korrespondensen med förlaget ang. utgivning av en bok om en viss sport, visar det sig
5 februari: En representant för en myndighet ringer upp angående påståenden i artikeln om Kronofogdemyndigheten: "Det är lättare i Sverige än i många andra länder att pressa fram pengar från en skuldsatt".[2] Kan en myndighet redigera på Wikipedia? Hur ska man i så fall gå fram? Hänvisning till WM Sverige, som sagt sig kunna vägleda. För egen del tycker jag att det går an, men att myndigheten måste framträda med tydlig identitet. Jag erinrar mig att Domstolsverket tidigare diskuterat samma sak, det vill säga frågan om att redigera och tillföra information om Sveriges rättsvårdande instanser.
6 februari: besvarar mejl från person som företräder ett socialt nätverk. En påbörjad artikel om nätverket raderades. Varför kunde inte artikeln få stå kvar? Hänvisning bland annat till relevanskriterier.
11 februari: besvarar uppföljande frågor om varför påbörjad artikel om det sociala nätverket raderades. Presskontakten ombads förklara sig. Det blir hänvisning till relevanskriterier och till diskussionen om vad som är en bra artikelidé. Presskontakten tar inte ställning i sakfrågan. Uppmanar personen att diskutera med administratören som raderade artikel(utkastet) i hopp om att det kan vara desto mer fruktbart än att diskutera saken som princip.
11 februari: besvarar mejl från en informationsavdelning vid ett industriföretag, bland annat angående hur sidvisningsstatistik för en artikel kan genereras. Svarar med statistik för utvecklingen under de senaste 30, 60 och 90 dagarna. Bifogar beskrivning.[3]
18 februari: förklarar något om presskontaktens uppgifter för två privatpersoner som skrivit till mig gemensamt angående "Swedish Hall of Fame på Musikmuseet, Djurgården och varför inte Alice Babs blev invald" - något frågeställarna uppfattar som dels beklagligt, dels obegripligt.
18 februari: ger tips per mejl till privatperson som uppger sig inte ha lyckats så bra att skriva ut artikeln om sportlov. Pekar på möjligheten att skriva ut som PDF eller att välja utskriftsvänlig version. Bifogar en kort instruktion.
3 mars: besvarar mejl från privatperson som uppger att dennes ip-nr. har blivit blockerat i samband med redigeringar i artikeln Fuskbyggarna. I svaret tar jag upp principerna, särskilt NPOV, kravet på uppförandekod samt varför någon eller något överhuvudtaget blockeras. Budskapet är att man kan inte förvänta sig att ostört få strö kring sig svordomar, tillvitelser, kategoriska och värdeladdade påståenden i någon artikel på den svenska språkversionen av Wikipedia. Internet vimlar av webbplatser där man kan formulera sig som man själv tycker - utan att först fråga någon om lov. Wikipedia är inte en av dem. Mitt förslag: välj en annan plattform - blogg/twitter etc. - än just ett uppslagsverk.
31 mars: Tillfrågas av företrädare för en ideell organisation som verkar mot sextrafficking ang. varför en artikel om organisationen inte finns på svenska språkversionen av Wikipedia. Jag förstår det som att en artikel skapades och raderades. Dock får jag inte något meddelande när jag prövar att "återskapa" artikeln. Det tyder på att någon artikel aldrig har skrivits/inte sparades. Jag ställer några uppföljande frågor samt hänvisar till relevanskriterierna ang. att skriva om ideella organisationer och föreningar.
31 mars: redovisar presskontaktens aktiviteter under första kvartalet 2014 (jfr. diagram till höger). I perioden riktades frågor till presskontakten tolv gånger. 5 gånger ställde privatpersoner frågor. 2 gånger kom frågor från bokförlag. 1 gång kom frågor från ett företag som inte kan räknas till mediebranschen. 75 procent av frågorna ställdes genom e-post.
5 maj: kontaktad av en privatperson angående Wikipediaartikel om fotbollstränare Roger Palmgren. Det står fel i artikeln, enligt personen som utan framgång har försökt redigera. Konstaterar att det finns ingen sådan artikel på svenska språkversionen av Wikipedia men väl på engelska och tyska. En svenska artikel verkar inte ha funnits tidigare heller. Svar till personen: inte ett ärende för presskontakten på svenska Wikipedia.
11 maj: Svar till Skånebaserad privatperson med fotografiintresse angående att bidra med foton på Wikipedia: Om uppladdning på Wikimedia commons.
19 juni: Svar till svensk reklambyrå som vill arrangera fotoprojekt tillsammans med svenskspråkiga Wikipedia. Man arbetar för en extern uppdragsgivare och målet är att marknadsföra Sverige internationellt. Projektet syftar till att "engagera Sveriges befolkning". Invånarna ska kunna dela med sig av sina bästa fotoögonblick och genom en öppen omröstning på nätet kommer alla att kunna representera sin hemregion utåt. Förslaget är att framröstade bilder ska representera Sveriges 20 regioner – på Wikipedia. Kan presskontakten lova att det blir så?
Här har presskontakten god lust att ropa sakta i backarna, men i sitt svar försöker PK i stället betona:
att det är de aktiva användarna som styr över och ändrar innehållet
att bildmaterialet laddas upp på Wikimedia commons: LÂNK
att villkoret för uppladdning är att bilderna släpps under fri licens
att det inte går att garantera att nytagna bilder används i Wikipedias artiklar, men att chanserna ökar om bildernas kvalitet är hög
att det inte går att garantera att använda bilder står kvar i artiklarna över tid
att ev. samarbete bäst sker med Föreningen Wikimedia Sverige som inte företräder svenskspråkiga Wikipedia, men väl stödjer aktiviteter med relevans för den fria encyklopedin, t.ex. fototävlingen Wiki loves monuments, LÄNK
31 juli: presskontakten (PK) sänder ut pressmeddelande (PM) till medierna efter att den svenska språkversionen av Wikipedia rankas som den näst största. PM skrevs i samarbete med flera Wikipediaanvändare vilka bidrog med formuleringar, synpunkter och korrektur. Flera nyhetstjänster fångade upp PM och presenterade nyheten. Nedan följer exempel i urval:
10 augusti: En bloggare kontaktar PK sedan tidningar och webbplatser hade infört artiklar efter att ha tagit del av pressmeddelandet. Bloggaren frågar "Tycker verkligen svenska Wikipedia som organisation att Lsjbot gjort en positiv insats för utvecklingen av Wikipedia?" Bloggaren hänvisar till sitt eget inlägg LÄNK. PK svarar först om rollen, att jag inte gör uttalanden å andras vägnar, utan arbetar för att skapa intresse i Sverige särskilt kring Wikipedia. PK tillägger att åsikterna om Lsjbot går isär, att kritiken kommer från svenska och utländska Wikipediaentusiaster samt att intrycket är att särskilt Wikipedianer verksamma med den tyska språkversionen har varit kritiska. Kritiken handlar mest om att ämnena som Lsjbot arbetar med ter sig marginella eller att artiklarna innehåller ganska lite information samt att mängden artiklar kan upplevas som överväldigande.
29 augusti: PK samtalar med tidningsjournalist angående företag och organisationer som redigerar artiklar om sin egen verksamhet.
31 augusti: Dagens Nyheter publicerar artikeln Myndigheter censurerar Wikipediatexter.[4] Där benämns PK "Wikipedias svenska representant". PK vill allra ödmjukast påpeka, att detta inte är något PK kallar sig själv. PK är osäker på att han någonsin har sagt att det ett växande problem att företag och organisationer redigerar artiklar om sig själva. Det skulle det kunna vara, bara det att PK har till godo att ta del av beräkningar som visar omfånget. Resten stämmer bra.
03 oktober: Presskontakten mottar ett mejl av Björn Häger, journalist, journalistutbildare och Publicistklubbens ordförande. Han förberedde då en krönika för tidningen Journalisten. Den förebådade krönikan är nu publicerad: Länk. Häger sökte svar på frågor, sedan Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund i SVT:s utfrågning före riksdagsvalet felaktigt påstods ha utbildning som rörmokare. Häger härleder upplysningen till artikeln om Hägglund i den svenska språkversionen av Wikipedia. Häger beskriver ett förlopp av redigeringar på Wikipedia som förefaller korrekt. I Krönikan omtalas användaren Gotogo. Det kan eventuellt se ut som Presskontakten har motsatt sig att förmedla kontakt mellan Häger och Gotogo. Jag har uppmanade Häger att om han ville söka kontakt genom användarsidans diskussionsflik, den kontaktväg PK hade för handen. Häger uppmanade PK att reflektera över innehållet i ett utkast till krönikan som han arbetade med. Inför svaret tog jag hjälp av användaren Tournesol som tillförde viktiga synpunkter. PK:s svar till Häger återges här: LÄNK.
10 november: PK talar journalist från tidningen Hallandsposten. Det visar sig att upplysningarna i artikeln Halmstad innehåller sakfel efter klotter. Stadens invånarantal är påhittat och Halmstad benämns huvudstad. Journalisten har flera frågor som handlar om Wikipedias tillförlitlighet, vem som övervakar klotter hur jag ställer mig till att skolelever använder Wikipedia. Jag svarar att man måste närma sig alla källor källkritiskt, att Wikipedia inte är något undantag. Den 10 november publicerar Hallandsposten en text på sin webbplats.[5]Mina svar för övrigt liknar dem i min kommentar till Björn Häger, se ovan (3 oktober).
Tidigare hade journalisten skickat e-post till PK: "Det står just nu på Wkipedias hemsida att Halmstad är Sveriges huvudstad med cirka 954 545 451 invånare år 2010." Till detta fogades en del frågor:
Hur sker granskningen av nya artiklar och uppdateringar av befintliga artiklar på svenska Wikipedia?
PK förklarar senaste ändringar, samt möjligheten att bevaka artiklar
Hur arbetar man emot personer som vill förstöra artiklar?
Hur länge kan ett uppenbart fel som detta ligga kvar på er hemsida?
PK: svårt att veta hur det brukar vara, och hänvisar till diskussion ang. Björn Häger, ovan. Tipsar om klottersaneringssidan
Kan ni se när artikeln om Halmstad uppdaterades senast?
PK: Förklarar vilken information som kan erhållas via fliken Historik
Hur ställer ni er till att grundskolelever använder information från er hemsida?
- finns det inte en risk att de tar med felaktiga uppgifter i skolarbeten?
PK: Vi uppmanar alla användare, även skolelever, att förhålla sig källkritiskt och granska alla påståenden.
jag går ju just nu igenom samtliga ortsartiklar, och av 4500 jag granskat har ingen innhållit så grovt fel, en innehåll råklotter (xyzsdf), 2-3 personklotter (här bor häftiga Pelle) och många ortskryt/reklam (ej inlagt som klotter). Så jag börjar påstå att det är mindre klotter än i en promille av ortsartiklarnaYger (diskussion) 10 november 2014 kl. 14.03 (CET)
Det kan vara värt att påpeka att det, i detta fall, handlade om tre klotteranfall (från tre två olika IP-adresser) på kort tid (fem minuter). Den sista redigeringen återställdes, efter bara tre minuter, utan att de två tidigare uppmärksammades (de allra flesta som sysslar med klottersanering har nog råkat ut för liknande fall). Om samtliga tramsredigeringar hade kommit från samma IP-adress hade de återställts på en gång. Hade de inte kommit på kort tid hade de nog också uppmärksammats. Det kan också lyftas fram att invånartalet i faktarutan var, under hela skeendet, korrekt. Vi försöker även att undvika felaktiga uppgifter genom att använda mallar med invånarantal inhämtade från SCB.Dieselmotorvagnar (till stationen) 10 november 2014 kl. 14.21 (CET)
10 november: En reporter vid Kvällsposten ringer upp. Det ställs frågor angående Halmstadsartikeln: vad hände, hur länge fick de felaktiga uppgifterna stå, vem gör sådant o.s.v. Resultatet blev följande text: Här fick Sverige ny huvudstad på nätet. Det står att den klottrande användaren ska ha varit välkänd. PK vet ingenting om detta, utan har bara haft tillgång till ip-nr. och har inte försökt ta reda på något mer. Varningen som omtalas bestod av en vanlig K1:a.
23 november: En användare ställer frågor om utformningen av referenser till boktitlar. Detta ligger kanske en bit bort från PK:s uppdrag, men jag tipsar om att använda, när det passar, funktionen "Skapa referens" i Libris, eftersom det är behändigt och wikiformateringen blir riktig. En sak för sig är att dokumenten kan vara felaktigt katalogiserade. Fel går att anmäla till Libris.
31 december: Skriver och skickar e-brev till tidningen Expressens ansvarige utgivare Thomas Mattsson ang."Decemberöverrenskommelsen" sedan Expressen infört en text den 28 december. Tidningens text grundade sig på ett artikelutkast på svenskspråkiga Wikipedia. Utkastet raderades efter några minuter.
