Hoppa till innehållet

Ivar Johansson (brottare)

Från Wikipedia
Ivar Johansson
Ivar Johansson
Ivar Johansson

Ivar Johansson

Brottning, herrar
Nation: Sverige Sverige
Olympiska spel
Guld Los Angeles 1932 Mellanvikt, fristil
Guld Los Angeles 1932 Weltervikt, grekisk-romersk
Guld Berlin 1936 Mellanvikt, grekisk-romersk
Europamästerskap
Brons 1929 Mellanvikt, grekisk-romersk
Silver 1930 Mellanvikt, grekisk-romersk
Guld 1931 Mellanvikt, grekisk-romersk
Guld 1934 Mellanvikt, grekisk-romersk
Guld 1934 Mellanvikt, fristil
Guld 1935 Mellanvikt, grekisk-romersk
Guld 1935 Mellanvikt, fristil
Guld 1937 Mellanvikt, grekisk-romersk
Guld 1937 Mellanvikt, fristil
Guld 1938 Mellanvikt, grekisk-romersk
Guld 1939 Mellanvikt, grekisk-romersk

Ivar Valentin Johansson,[1] född 31 januari 1903 i Kuddby, Vikbolandet, död 4 augusti 1979 i Norrköping,[2] var en svensk brottare och polis från Norrköping. Han erövrade tre olympiska brottningsguld, varav två under samma OS (1932, i två olika viktklasser). Han räknas ibland som den störste brottare som aldrig vunnit VM-guld.[1]

Ivar Johansson som tränare i Norrköping 1953. Foto: K. W. Gullers.

Ivar Johansson idrottsuppfostrades i Tornet och IK Sleipner, innan specialklubben IK Björnen bildades 1926.

Johansson är mest känd för sina två guld vid de Olympiska sommarspelen 1932 i Los Angeles. Efter sitt första guld i mellanvikt, fristil, bantade han då bort nästan fem kg på mindre än ett dygn[3] och lyckades ändå vinna ännu ett guld i weltervikt, grekisk-romersk stil. Vid prisceremonin efter fristilstävlingen stod guldpallen tom – Johansson satt då i bastun och svettades. Vid invägningen nästa dag stannade vågen på 72 kg.[4]

IK Björnen-brottaren tog även ett guld vid de Olympiska sommarspelen 1936 i Berlin i mellanvikt, grekisk-romersk stil. Tillsammans med Aleksandr Medved, Carl Westergren och Aleksandr Karelin är Johansson de enda fyra brottare som vunnit tre OS-guld.

Johansson erövrade nio EM-titlar under åren 1931-1939 (tre i fristil och sex i grekisk-romersk[1]) samt 22 SM-titlar 1928-1943, och han tilldelades Svenska Dagbladets guldmedalj 1932. Han vann dock aldrig något VM-guld, eftersom han aldrig ställde upp i VM.[1]

Johansson har flest poäng på Stora Grabbars Märke och är den som leder tabellen över Sveriges främste brottare genom tiderna.[5]

Familj och det civila

[redigera | redigera wikitext]

Ivar Johansson var polis till yrket och ett välkänt namn i Norrköpings stadsbild i mitten av seklet. Han var farbror till Donald Johanson.

Ivar Johansson, från SvD:s årsbok efter 1936.
  1. ^ [a b c d] "Ivar Johansson". Arkiverad 17 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. Sports-reference.com. Läst 20 februari 2013. (engelska)
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  3. ^ Dicker, Ron: "A History of Wrestling". Arkiverad 5 december 2013 hämtat från the Wayback Machine. About.com. Läst 20 februari 2013.
  4. ^ "IVAR JOHANSSON OCH HANS BANTARBRAGD". Arkiverad 3 november 2013 hämtat från the Wayback Machine. Edu.linkoping.se. Läst 20 februari 2013.
  5. ^ [a b] "Ivar Johansson". NE.se. Läst 20 februari 2013.
Företrädare:
Sven Rydell
Svenska Dagbladets guldmedalj
Ivar Johansson
1932
Efterträdare:
Sven Säfwenberg