Hoppa till innehållet

Karolina Amalia av Augustenborg

Från Wikipedia
Karolina Amalia av Augustenborg
Målning av drottning Karolina Amalia som prinsessa av Louis Aumont från 1830.
Regeringstid 3 december 1839–20 januari 1848
(8 år och 48 dagar)
Kröning 28 juni 1840 i Frederiksborgs slottskyrka[a]
Företrädare Maria Sofia Fredrika av Hessen-Kassel
Efterträdare Louise Rasmussen
Dansk regentgemål, men ej drottning
Gemål Fredrik VI av Danmark
Ätt Huset Oldenburg
Far Fredrik Kristian II av Holstein-Augustenburg
Mor Lovisa Augusta av Danmark
Född 28 juni 1796
Köpenhamn
Död 9 mars 1881
84 år och 254 dagar
Amalienborgs slott i Köpenhamn
Begravd Roskilde domkyrka

Karolina Amalia av Augustenborg (danska: Caroline Amalie), född 28 juni 1796 i Köpenhamn, död 9 mars 1881Amalienborgs slott, var en dansk drottning, gift med Kristian VIII av Danmark. Hon var dotter till Fredrik Kristian II av Holstein-Augustenburg och Lovisa Augusta av Danmark, i sin tur dotter till drottning Caroline Mathilde i hennes förhållande med Struensee.

Karolina Amalia föddes i Danmark och bodde där fram till år 1807.

Karolina Amalia gifte sig i maj 1815 med Kristian VIII av Danmark. Äktenskapet var barnlöst. Hennes accepterande av makens otrohet ansågs uppfylla kravet för denna tids idealhustru. Under 1817–1822 gjorde hon med maken flera resor i Europa.

Karolina Amalia blev drottning 1839. Som drottning anklagades hon för att konspirera med sina tyska bröder mot Danmark under konflikten mellan Danmark och Schleswig-Holstein. Hon gav sitt stöd åt Nikolai Frederik Severin Grundtvig och hans klerikala parti. Hon var populär som både drottning och änkedrottning.

Karolina Amalia var intresserad av filantropiskt och socialt arbete: hon grundade bl.a. ett barnhem i Köpenhamn och testamenterade hela sin förmögenhet på 300 000 kronor till detta barnhem. Hon var också kompositör och är känd som författare till flera pianostycken.

  1. ^ Under det danska enväldets tid (1660–1848) blev regenterna formellt inte krönta, utan bara smörjade (danska: salvede) av kyrkan, eftersom de ansågs ha fått sin makt av Gud och ingen människa hade rätt att placera kronan på deras huvuden. I dagligt tal kallades dock denna ceremonin också då för kröning.[1]
  1. ^ Monrad Møller, Anders (2012) (på danska). Enevældens kroninger. Syv salvinger - ceremoniellet, teksterne og musikken. Köpenhamn: Forlaget Falcon. sid. 7-8. ISBN 978-87-88802-29-0 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]