Hoppa till innehållet

Wikipedia:Stilguide

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Wikipedia:SG)
Manual

Stilguiden anger riktlinjer om lämplig stil för språk och form på svenskspråkiga Wikipedia som passar ett webbaserat uppslagsverk.

Konventioner för artiklarnas stil gör dem mer lättlästa, men stilguiden är inte tvingande. Ibland gör artikelns ämne eller innehåll det lämpligt att avvika från stilguiden. Hänvisa gärna andra användare till denna sida.

Stilguiden bör ej förväxlas med manualen, som samlar icke-normativa hjälpsidor och som syftar till att förklara begrepp, verktyg och metoder.

Artiklar i Wikipedia bör skrivas så att det syns att det handlar om en encyklopedi. Undvik därför ett alltför vardagligt språk och talspråk. Ett kännetecken på den stilnivå som passar i en encyklopedi är att språkbruket inte är nydanande. Därför bör texten inte i onödan använda ord som inte är allmänt accepterade i standardspråket, till exempel "bamba" istället för "skolmatsal", eller adjektivet "keff", även om dessa ord formellt sett inte är felaktiga. Språkbruket ska vara vårdat snarare än vardagligt. Tänk också på att för många läsare är det störande med nyskapade ord och böjningar, och bara det kan vara ett skäl nog att avstå från dem. Den omvända risken är förstås att språket blir alltför formellt eller akademiskt. Idealet är att texten är lättläst och tillgänglig, samtidigt som den är tydlig och innehåller relevanta detaljer. Språket bör inte vara ett hinder för förståelse.

  • Krångla inte till det i onödan. Det kan finnas skäl att skriva "saknar inte", men oftast fungerar det bättre med bara "har". Betänk även principen om minsta möjliga förvåning.
  • Referera inte till dig själv eller läsaren. Enskilda personers erfarenheter är inte verifierbara, varför det sällan är lämpligt att skriva i första person (jag-form). Undvik att använda ordet "du" eller på annat sätt tilltala läsaren. Undvik i idealfallet även självreferenser av typen "denna artikel behandlar", "se nedan", "se även Wikipediaartikeln".
  • Använd inte enbart förnamn för att referera till personer. Använd istället för- och efternamn eller enbart efternamn (efternamnstilltal). Ett etablerat artistnamn, en pseudonym eller liknande kan också användas om det är vad de flesta läsare skulle förvänta sig. Andra gången en person nämns i ett och samma stycke kan ett personligt pronomen användas. Undantag för personer som saknar egentligt efternamn eller där efternamnet inte är offentligt känt, eller då flera personer i samma släkt med samma efternamn omtalas i samma stycke och efternamnet redan framgår och ytterligare omnämnande bara blir en upprepning. Se även Wikipedia:Personnamn.
  • Använd en neutral ton. Texten skall inte ha en informell, personlig eller känslosam prägel. Undvik även att använda stilfigurer eller en ålderdomlig eller högtravande stil. För den som saknar större läsvana kan ord såsom "eljest" ge ett intryck av trovärdighet och auktoritet. Övriga kommer troligtvis att tycka att det låter tillgjort. Wikipedia är ett levande uppslagsverk under ständig utveckling.
  • Undvik kuriosaavsnitt. Kuriosaavsnitt bör, om innehållet anses relevant, arbetas in i artikeln eller tills vidare märkas upp med mall:Kuriosa.
  • Undvik talspråksmarkörer. Talspråk innehåller bland annat många småord som "ju", "så" och "liksom", vilka inte alltid behövs för textens innehåll. En stilnivå utan vardagliga formuleringar är att föredra. Dock är korrekt använda informella former att föredra framför felaktigt använda former som skulle förväntas i vårdat språk. Har man problem att skilja på "de" och "dem" är det bättre att skriva "dom" och låta någon med säkrare känsla för subjekt och objekt ändra. Det finns även en lathund här.
  • Var konsekvent. Använd en och samma stavningsvariant i hela artikeln (undantaget citat eller titlar). Försök hålla en konsekvent stilnivå utan att hoppa mellan stilnivåer. Ändra inte stavning eller grammatik när båda skrivsätten är accepterade i svenska språket, förutom när det handlar om att skapa konsekvens i artikeln.

Verifierbarhet

[redigera | redigera wikitext]

Verifierbarhet är en central policy på Wikipedia, och innebär att ursprunget till uppgifter i artiklar ska redovisas med tydligt angivna källhänvisningar (även kallade "källor") i artiklarna, så att andra kan kontrollera att uppgifterna är sannolika. En godtagbar källa måste vara publicerad, trovärdig och möjlig att kontrollera för allmänheten. Man kan aldrig hänvisa artikeluppgifter till sig själv, sina erfarenheter, sina kunskaper eller egenforskning.

Neutral synvinkel

[redigera | redigera wikitext]

Alla har en synvinkel på vad som än beskrivs. Även när 99 % av jordens alla människor delar vår syn, är det just en synvinkel av flera möjliga. Till exempel, vad betyder det att vara liberal? Somliga anser att det är en politisk åskådning som innebär att staten aktivt ska verka för inkomstutjämning, medan andra menar raka motsatsen att liberalism innebär att individen ska ges full frihet och statens roll ska minimeras. För att minska risken att en formulering skall uttrycka en underförstådd synvinkel bör saker som kan upplevas kontroversiellt attribueras: skriv inte "A är B", utan skriv hellre att "X anser att A är B", där X är en auktoritet på området. Redogör för alla relevanta parters åsikter och ge det proportionerligt utrymme i relation till relevans.

Globalt perspektiv

[redigera | redigera wikitext]

Att anlägga ett globalt perspektiv anses av många – men inte alla – användare vara en väsentlig del av riktlinjen neutral synvinkel. "Svenska Wikipedia" är svenskspråkiga Wikipedia (och inte "Sveriges Wikipedia"). Våra läsare är även exempelvis finländare med svenska som modersmål (finlandssvenskar), ålänningar, norrmän och danskar, personer utomlands som studerar svenska eller svenska företeelser, första eller andra generationens invandrare med svenska som ett av sina huvudspråk, samt alla som inte kan svenska men får artikeln översatt. Det som verkar vara en vedertagen sanning för den som har månghundraåriga rötter i Sverige behöver inte vara det för alla. Våra artiklar bör därför i möjligaste mån inte skrivas ur ett svenskt utan ur ett globalt perspektiv. Många artiklar kan om de blir för långa eller fokuserar för mycket på enskilda länder delas upp i flera. Det innebär också att skribenten redan i inledningen av den svenska artikeln i regel bör ange vilket land eller vilken grupp länder som uppslagsordet främst är associerat med. Artikelförfattaren bör se alla tänkbara läsare framför sig och skriva ut sådant som är självklart för personer med lång erfarenhet av Sverige, men inte är allmänt känt eller underförstått för alla andra som råkar behärska det svenska språket. Datum och klockslag anges enligt lokala förhållanden.

Artiklar i ett uppslagsverk bör, till skillnad från till exempel dagstidningar skrivas med framtida läsare i åtanke.

Undvik nutidsfokusering, som bland annat kan medföra att otillbörlig vikt ges åt händelser som nyligen har uppmärksammats i media. Wikipedias disposition är uppdelad i avsnitt och varje avsnitt brukar skrivas kronologiskt, för att det ska bli lätt att följa med i läsningen. Det innebär att det tidigaste i tid hamnar högt upp och det som rör senare tid eller nutid hamnar långt ned.

Undvik också tidsbundna fraser, såsom "just nu", "för tillfället", "för närvarande", "nyligen", "är aktuell" och även "i dag" och "numer" samt "förra året" och "på senare tid". Ange hellre en tydlig tidpunkt, såsom "från och med 2006" eller bara "2024". Om någon tidpunkt inte är känd, är det i regel bättre att helt stryka den tidsbundna frasen och istället bara uttrycka uppgiften i presens. I artiklar om framför allt olika typer av artister med långa karriärer bör man undvika fraser som "mest känd för", då detta kan vara en tolknings- och generationsfråga. Fraser med tidlöshetsproblem kan ofta markeras med mallen {{när}}.

Man bör också ha i åtanke att uppgifter och formuleringar snabbt kan bli inaktuella och då behöva uppdateras. För uppgifter som man vet kommer att behöva uppdateras efter en viss tidpunkt kan mallen {{bäst före}} användas.

Om en uppgift har blivit föråldrad finns det oftast skäl att behålla den och komplettera med nyare förhållanden. Personer som lämnat sina uppdrag bör exempelvis inte endast bytas ut mot sina efterträdare.

Läsarperspektiv

[redigera | redigera wikitext]

Ta hänsyn till läsarnas kunskapsnivå. Wikipedia skall vara tillgängligt för så många som möjligt; därför bör artikelns inledning och andra övergripande avsnitt vara begripliga för en bred publik. Till exempel bör artikelinledningen – ingressen – fungera som en mycket kort artikelintroduktion och sammanfattning utan invecklade formuleringar eller beskrivningar. Huvuddelen av artikeln bör beröra ämnet generellt och tilltala en bred läsarskara. Därutöver kan det finnas mer specialiserade avsnitt och fördjupningar, för läsare med förkunskaper eller som vill fördjupa sig i ämnet, längre ned i artikeln. I sådana delar kan komplicerade fackuttryck ges en wikilänk till en artikel som beskriver uttrycket istället för att undvikas eller förklaras.

Varje artikel bör redan i inledningen förklara ämnets sammanhang och kontext. Att skriva ut det självklara är en nödvändighet på Wikipedia eftersom alla läsare kanske inte ser det som lika självklart. Uppslagsordet bör förekomma i första meningen.

Skriv specifikt och koncist

[redigera | redigera wikitext]

Artiklar på Wikipedia bör använda koncisa och specifika termer, och de bör inte innehålla "fluff". Fluff är en samlingsterm för sådant som är av mindre betydelse. Artiklar med fluff låter ofta försåtligt påskina sådant som inte är belagt med källor eller inte är sakligt och neutralt eller som inte är relevant för ett uppslagsverk.

Fraser som antyder en ospecifik eller implicit referens kallas ibland vessleord och bör undvikas. Vessleord kan till exempel vara "vissa säger att..." eller "kritiker menar...". Vessleord kan få texten att framstå som auktoritativ, utan att läsaren ges möjlighet att avgöra om påståendet är pålitligt eller att ifrågasätta det. Påståendet bör antingen källbeläggas, eller tas bort.

Fraser som ger försåtliga värdeomdömen (eller innehåller värdeladdade ord) utan tydliga källor kallas ibland påfågeltermer och bör undvikas. Exempel på detta kan vara att beskriva människor som "viktiga", "huvudsakliga", "bland de bästa" inom sina respektive yrkesområden, utan att förklara vem som anser detta eller varför. Påståendet bör antingen källbeläggas, eller tas bort.

Meningsbyggnad och grammatik

[redigera | redigera wikitext]
  • Undvik överdriven substantivering. För den som eftersträvar en formell stilnivå kan resultatet bli att många meningar skrivs i passiv form och substantiverat på ett sätt som ibland skämtsamt kallas Substantivsjukan. "Beslut togs härvidlag i styrelsen att eljest bifalla in toto utskottets framställda förslag" är inte särskilt lättläst eller begripligt; "Styrelsen beslutade enligt utskottets förslag" är smidigare svenska.
  • Undvik historiskt presens. Historiskt presens – nutidsformer då ett verkligt skeende i förfluten tid beskrivs – används som ett språkligt grepp, ofta i skönlitteratur, för att göra texter mer levande och spännande. Wikipedia bör dock snarare ge ett trovärdigt intryck, varför historiskt presens bör undvikas. Undantag förekommer dock, bland annat i tidslinje-artiklar. Ett annat undantag är sammanfattningar av handlingar i till exempel filmer, tv-serier och böcker som ska beskrivas i historiskt presens (se Wikipedia:Skrivregler#Tidsformer).
  • Använd subjekt. I korrekt skriven svenska råder subjektstvång. Skriv inte "Var chef över xx", utan skriv istället: "Han/hon/namn var chef över xx". Ordet "hen" är omtvistat på Wikipedia och bör bara användas om en person vid särskilda omständigheter och efter diskussion. Det finns åtskilliga artiklar på svenskspråkiga Wikipedia med meningar som saknar subjekt. Dessa bör bearbetas och kan inte ses som något föredöme.
  • Ersätt inte verb med komman. Wikipedia lider inte av den utrymmesbrist som ofta får tryckta uppslagsverk och matriklar att använda telegramliknande formuleringar; vi kan och bör använda fullständiga meningar. Skriv exempelvis inte "Gustav Vasa, kung, Sverige, renässansen" utan "Gustav Vasa var en svensk kung som levde under renässansen". Se vidare Wikipedia:Inledning och sammanhang.
  • Ersätt inte prepositioner med komman. Wikipedia lider inte av utrymmesbrist (se punkten ovan) och det finns ingen anledning att tillämpa onödiga anglicismer. Skriv exempelvis inte "Luleå är en stad i Norrbottens län, Sverige" utan "Luleå är en stad i Norrbottens län i Sverige".
  • Följ etablerade språknormer. Wikipedia är inte rätt plats för att lansera nya ord, återinföra föråldrade eller för att göra språkpolitiska markeringar. På Wikipedia används till exempel etablerade exonymer på platser, även när dessa platser officiellt bytt namn som exempelvis Calcutta, så länge som inte andra språkanvändare också byter namn.
  • Skriv på korrekt svenska. Texter på andra språk brukar tas bort relativt fort. Vid länkar till sidor på andra språk än svenska bör språket alltid framgå.
  • Undantag från att skriva på svenska kan vara citat samt relevanta namn på andra språk eller alfabet. Iaktta dock artikelns läsbarhet och disponera sådan text på lämplig plats i artikeln eller i en språkruta. Se vidare Wikipedia:Disposition.
  • Vi följer gängse svenska skrivregler, till exempel dem som finns beskrivna i Svenska skrivregler utgiven av Språkrådet eller Myndigheternas skrivregler. Observera dock att myndigheters och branschers skrivregler kan vara olika utformade och inte nödvändigtvis avspeglar exakt vad som är tillåtet och otillåtet i svenska språket. Eftersom språket och språkråd kan förändras med tiden bör man använda sig av aktuella upplagor.

Form följer funktion

[redigera | redigera wikitext]

Formgivningen måste underordna sig funktionen. Använd såväl grafiska uttrycksmedel som HTML-kod och CSS bör undvikas, för att inte äventyra läsbarheten eller att avskräcka nya användare. Tänk på principen om minsta möjliga förvåning och att andra ska kunna redigera det du skapar.

Dispositionen för artiklar på svenskspråkiga Wikipedia varierar bland annat beroende på artikelns ämne, men konsensus har utvecklats kring vissa grundprinciper. Inledningen bör definiera ämnet, ge ett sammanhang och sammanfatta innehållet. Huvudtexten bör indelas med rubriker i lämpliga stycken. I slutet av artikeln placeras bland annat Referenser, externa länkar och kategorier enligt en etablerad struktur.

Faktarutor används i många typer av artiklar, för att samla viss basinformation enligt en gemensam struktur i en ruta i artikelns övre högra hörn. Konsensus kring faktarutor utvecklas olika inom olika typer av artiklar, och för vissa typer av artiklar saknas konsensus kring både om och hur faktarutor bör användas. Faktarutor baseras på faktamallar som i sin tur baseras på metamallen {{Faktamall}}.

Illustrationer

[redigera | redigera wikitext]

Alla illustrationer som används på Wikipedia måste vara släppta under en fri licens som uttryckligen tillåter andra än upphovspersonen (oftast fotografen eller konstnären) att använda, sprida och modifiera illustrationerna utan ytterligare tillstånd. Illustrationer som ska användas på svenskspråkiga Wikipedia måste först laddas upp till Wikimedia Commons. Illustrationerna placeras oftast i högerkant i artiklarna, ibland tillsammans med beskrivande bildtexter. Lägg bara in illustrationer som beskriver artikelns ämne och förbättrar läsbarheten, inte illustrationer som bara är estetiskt tilltalande eller stör läsningen.

Huvudsida: Wikipedia:Tabeller

Tabeller kan med fördel användas i artiklar för att göra en stor mängd information mer lättöverskådlig. En tabell kan i många fall ställa upp information på ett sätt som gör den lättare att uppfatta än om den skulle skrivas i löpande text. Ett exempel på en sådan uppställning finns i artikelavsnittet Skeppsbron, Stockholm#Byggnader. Det finns stora möjligheter till grafisk utformning av tabeller, vilket dock bör användas med försiktighet och enligt principen form följer funktion.

Huvudsida: Wikipedia:Listor

Listor kan formateras som en punktlista eller ibland en tabell, om varje rad bör innehålla mer än ett artikelnamn. Listor saknar brödtextens möjligheter till nyansering, och bör därför användas med försiktighet. Överväg alltid om en lista bättre kan skrivas som brödtext. Listor fungerar ibland som en artikelstubbe med syftet att över tiden utvecklas till en vanlig artikel i brödtext.

Detta avsnitt behandlar hur själva wikikoden för sidan bör byggas upp. En generell riktlinje är att en redigering aldrig enbart bör förändra wikikoden, utan även påverka hur sidan faktiskt ser ut i visningsläge.

Wikikod kan skrivas på svenska eller engelska. Författare förväntas inte hålla sig till ett specifikt språk, eftersom till exempel bildkod kan kopieras in från andra språkversioner, men svenska rekommenderas eftersom det enda kravet för att kunna tillgodogöra sig en artikel i svenskspråkiga Wikipedia ska vara kunskaper i svenska. Wikikod i mallar syns inte i artiklar, men wikikod på svenska kan ändå underlätta för användare som kan svenska men inte engelska om de vill redigera artikeln. Vanliga exempel på språkspecifik kod är File/Fil/Bild, REDIRECT/OMDIRIGERING och DEFAULTSORT/STANDARDSORTERING. Det står alltså varje författare fritt att välja språk, men alla rekommenderas att följa dessa punkter:

  1. Redigeringar bör inte, enligt ovan, bara ändra wikikodens språk.
  2. Wikikoden bör inte ändras från svenska till ett annat språk. Denna punkt är till för att förhindra redigeringskrig.
  3. REDIRECT/OMDIRIGERING bör aldrig ändras om man inte samtidigt byter målartikel, eftersom en redigering av en omdirigering omöjliggör en sidflytt om man inte är administratör.

Om en sida har flera kategorier skrivs dessa på var sin rad. Detta skrivsätt underlättar läsbarheten, möjliggör vissa redigeringsverktyg för kategorier och förhindrar att svenska sidor listas som felaktiga av verktyg som kontrollerar wikikod.

Anrop till mallar som presenterar sammanfattande information (faktamallar) bör skrivas så varje parameter anropas på en egen rad. Parametrar för vilket inget värde anges måste inte skrivas ut explicit, speciellt om mallen har ett stort antal parametrar.

Åtgärdsmallar

[redigera | redigera wikitext]

För inledningar som inte lever upp till denna och andra riktlinjer används ibland åtgärdsmallar. För stil och utformning av mallar, se: